Men de är söta också...

Ville bara visa vad söta de kan vara. De fina pyjamasarna har de fått i julklapp av sin dagmamma. Anton tycker att det rosa täcket är så fint att man inte kan ha något påslakan på det, fast det är klart. Bilderna är från förra veckan och nu har han ju fått spidermanpåslakan. Undrar om jag någonsin får ta av det. Emils lakan tycker jag är ascoolt retro. Det har vi ärvt av en tant och det är nog från sjuttiotalet. Nu ska jag gå och titta lite på dem när de sover. Älskar att se på mina barn när de sover. Det gör jag varje natt. Då är allt bråk och tjafs borta. Har nyss plockat glaskulor ur marsvinsburen och ett nytt spel från golvet. Emil var ensam i rummet i max fem minuter när vi andra inte var klara med middan och hann med ett dubbelbus. Men som nån sa: vi får väl skylla oss själva som döpte honom till Emil.

I morgon är en ny dag och då gör jag ett nytt försök att vara världens bästa mamma. Man får aldrig sluta försöka i alla fall!

Lite deppig idag...

Det här bidraget fick man inte lägga ut förrän det var upplagt på Stellas tävlingsblogg, men mitt kom aldrig upp. så nu lägger jag upp det eftersom tävlingen är över, eller rättare sagt det är för sent att skicka igen, tror jag. Jag trodde att jag skickade i tid, men det verkar som om det aldrig kom fram. Nåja, de andras var ju ändå så mycket finare, men det är lite trist när man köpt ett tävlingskit och suttit med layouten i många timmar att inte ens vara med i tävlingen.

Blommorna är fina va? Jag fick dem och annat fint i julklapp av Mia S när vi hade en julklapps- swapp på Svensk Scrapbooking.

Det jag var mest deppig för idag är dock inte bidraget, utan att jag känner mig som en värdelös förälder. Jag gör alltid mitt bästa och försöker verkligen vara en bra mamma, men det räcker inte. Min son som är född i april 2003 vägrar att bajsa på toa och gör det fortfarande i blöja och han har fortfarande napp. Gissa om jag får många kommentarer?! Alla verkar tycka och tänka och veta och det känns verkligen som om folk ser ner på mig som mamma för det. Jag har verkligen försökt. Han är dessutom ett mycket vilt barn som aldrig är still och som i princip skiter i vad jag säger eller gör. Det gör ju inte saken bättre. För jag får ju minsann höra hela tiden att han har respekt för andra och så vidare. Jag blir inte förvånad om han får någon form av diagnos när han kommer upp i skolåldern, ADHD kanske. Får han det så är det väl så. Han är ju samma Anton för det. Och vi älskar ju honom lika mycket ändå. Det är bara det att alla kommenterar hela tiden och det gör så ont. En liten tröst är i alla fall att jag läst i en bok att trotsiga barn är trygga barn. Så nåt bra har jag kanske gjort ändå, även om folk inte tycker det.

För Emil som är född i juli 2005 får vi också kommentarer. Han kan inte prata så mycket än, bara enstaka ord. Det får man ju höra hela tiden. Jag försöker att prata mycket med honom hela tiden och har inte varit så orolig. Barn är ju olika. Men när jag bara får kommentarer så stressar det också upp mig. Han är en söt och snäll pojke som är normalviktig. Men nu börjar jag få gliringar om att han skulla vara tjock också. Han väger som han ska och är verkligen inte tjock, men alla jämför honom med hans underviktiga storebror. Det är klart att han ser rund ut brevid honom. Eller som min svärmor älskar att säga. Emil brås på mig. Hon gillar att säga att jag är tjock eftersom hon själv är väldigt mager och har det som sitt största ideal.

Är ensam hemma med barnen idag, ska vara det nästa vecka också. Dagmammorna har jullov och jag är ju fortfarande sjukskriven, men Janne jobbar ändå. Ingen annan som avlastar mig har jag heller. Är så trött, men har inget val. Jag tror att de flesta runt i kring mig inte fattar hur jag mår, eller tycker att jag larvar mig. Jag måste ju börja jobba snart, den 7 januari, på 25% och jag vill inte! Hatar att vara bland folk för jag känner mig så ful. Peruken använder jag inte för den är obekväm och jag känner mig som en parodi på mig själv i den, och hårband täcker de kala fläckarna någorlunda. Men om det åker snett så syns de. Sjal funkar, men är så äckelfult. JAG HATAR ATT GÅ RUNT ISJALAR. JAG ÄR FULAST I VÄRLDEN JUST NU.Tänk om jag bara kunde få jobba med något annat som inte innebar att man skulle vara bland en massa folk hela tiden. Eller jobba. Tänk om jag fick stänga in mig själv och familjen i en stuga i skogen i några år och komma ut när jag mådde bättre. Eller näe, det var nog inge bra det heller.

Fan vilken dag det är idag, men det blir nog bättre i morgon. Jag ska försöka att vara glad i alla fall!

edit: Fick just veta att mitt tävlingsbidrag är med i tävlingen, men bara inte syns på bloggen. Det var roligt i alla fall. Jag trodde ju att jag gjort något fel!

De två sista små orden, #28 och #29

De allra sista två orden för i år var stjärna och slut, men mina ska läsas i omvänd ordning. De handlar om samma händelse, nämligen om när Emil för ett år sen välte granen. Synd bara att jag inte kan få till ljuset lite bättre. Det syns ju knappt hur layouterna ser ut nu i detta taskiga ljus. Färgerna blir blä, sorry! kanske går det lite bättre att se om du klickar på bilderna.

I år har granen stått still hittills, men den står här och buffar på datorskåpet, vilket är lite irriterande. Julen har varit ungefär som vanligt. Dvs man säger att man inte ska ta i så mycket, men så blir det ändå galet mycket paket och mat. I natt låg jag vaken och mådde rejält illa hela natten. Jag misstänker att det var julmaten och godiset och julmusten, eftersom jag mår bra idag igen. Ungarna är uppskruvade till max av alla paket och all spänning som varit.

Lugn dag idag. Hoppade över släktkalaset och det var nog bra. Alltså, det var säkert trevligt där, men jag känner att jag inte riktigt fixar såna sammankomster just nu. Och så behövde jag verkligen vila. Jag har sovit middag idag, och det gör jag aldrig annars. Sen har jag scrappat hela eftermiddagen och det var så mysigt. Har ju inte pysslat alls sen i onsdags tror jag.

Högtid, ska det vara ett litet ord det?

Jo, tydligen. För det är just ord 27 hos ett litet ord. Har hållt på med den här layouten en hel kväll, men tycker ändå att det är något som fattas. Inte foton dock, för jag ville göra den fotofri. Tyvärr syns inte hur mycket den glittrar på den scannade bilden, men jag lär väl upptäcka glitter i hela scannerna i morgon misstänker jag.

Stressa är ord 26 hos ett litet ord

8x8 igen. Börjar blir riktigt förtjust i det formatet.

ett litet ord kom med en god idé...

...tyckte jag idag. Deras idé var att extrautmana oss med ordet god. Självklart antog jag utmaningen och scrappade om när Janne fick en sån där idé som han själv tyckte var ovanligt god. Det handlar om kvällen är vi skulle fota killarna. Även denna är i 8x8, eftersom det är till samma album som sist.

Idag har jag varit sådär duktig, nästan som en riktig fru och mamma (precis som jag inte är det alltså). Jag har frostat av frysen och gjort rent under och bakom både kyl och frys. Präktigt värre må jag säga. Varför, jo av den enkla anledningen att frysen gapade i det närmsta tom och det är svinkallt ute. Kombinationen gjorde liksom att jag tog mig i kragen. Gud va jag ä bra!

Handla, extrautmaning#26 på Ett litet ord

Handla, handla, handla. Det är nog ett ord som det handlar mycket om i dessa tider. Det kanske vore naturligt att lägga en annan innebörd i det än jag gjorde. De flesta handlar nog julklappar för fullt just nu, men jag har inte börjat. Så min layout fick handla om något helt annat, om när vi skulle ta fina kort på barnen i måndags för att liksom använda i jul. Det blev 200 bilder och det gick ungefär som ovan. Några bilder blev bra i alla fall, och på slutet hade vi bra mycket roligare än på layouten. Det slutade faktiskt med att båda barnen skrattade sig till sömns tillsammans i Emils spjälsäng. Den bilden kanske ni får se en annan dag.

Layouten är den tredje i ett nytt album jag precis startat i 8x8. Formaten är ovant för mig, men det är roligt att testa något nytt. Kanske kompletterar jag den sen med dekorationer. Har inte bestämt mig än och gör det kanske på flera layouter samtidigt i så fall. Albumet är liksom lite hemligt i dessa tomtetider, men jag hoppas få ihop några fler layouter till det i veckan.

Hemmadag idag. Vi skulle ju ha åkt bort med Jannes jobb igår och komma hem idag, men Anton blev sjuk så vi stannade hemma. Synd, för det var Sälen vi skulle ha åkt till och julbord skulle vi ha fått med. Har haft några riktigt jobiga dagar där jag har mått skit, men idag är det ganska okej igen. Skönt!

Nu är julgodiset klart. Det blev marsipanfigurer i alla möjliga former som jag och Anton gjorde. Eller jag gjorde och han beställde figurer av mig och åt upp sin marsipan. Han fick ihop några i alla fall; en giftig orm, en peng till Emil, en tomte och en gubbe. Själv gjorde jag lite allt möjligt, till exempel fiskar. Tryfflar har jag gjort också. Vad sägs om följande smaker:

* Saffrans- och kokostryffel

* Pepparkaks- och kardemummatryffel med mandelspån

* Choklad- och kokostryffel

* Choklad- och nougattryffel

* Choklad-, nougat- och hasselnötstryffel

Det låter som jättemånga sorter, men jag gjorde två satser som jag delade på i olika smaker.

Nu väntar mys i soffan med en bra film och kanske några ostbågar. God kväll!

En extrautmaning, läskigt va?

Läskigt var ordet vi fick från ett litet ord idag. För ett tag sen sa jag att det var fina ord, men läskigt är ju ett lite läskigt ord. Anton är det som har scrappats idag och han har näsblod på bilden.

Roligt idag var att Ulrika och sixten hälsade på och fikade på förmiddan. Sixten är en söt lite bebis som jag fick hålla i.

Om två dar åker vi bort ett dygn utan ungar. Vart vet jag inte. Roligt, men också lite läskigt. Hoppas jag fixar det bara.

Pinsamt var annnars ett ord som passat idag. Den unge herren ni ser på kortet var oerhört pinsam idag när han skrek högt inne på ica om att han såg en fet man. Jag hoppas verkligen att mannen ifråga inte blev ledsen. Och att min som inte gör om det.

Ett litet ord extrautmanar igen

Hopp var ordet i den 24e extrautmaningen. Som vanligt är jag sent ute, för det finns någon här hemma som verkar tycka att det är viktigare att han får skjuta ner några till i sitt spel än att jag får ladda ner mina utmaningar. Igår fick jag inte ladda upp alls.

Ett litet ord, ord 24 och 25

Nu är det många ord igen, extrautmaningar och ordinarie. Det här är veckans två ordinarie ord. Nummer 24 heter längtar och på min layout är rubiken dubbeltydig.längtar enil efter en sån där stor sak och så handlar det om att jag längtar efter att få höra honom berätta. Han fyllde ju två i somras, men pratar ytterst lite fortfarande. jag längtar otroligt efter att få höra hans tankar i ord.

Numemr 25 var jag, och ja, ag har aldrig gjort en sån där rutig layout förut. pasar ju utmärkt när man ahr gott om små pappersbitar. Fick idén när jag rev bland korten och hittade dessa. Texterna fick bli lite affirmationslika. jag vet att ajg måste jobba mycket med mig själv, eftersom jag är i den situation jag är i. Därför skrev jag så.

Ordet som ska in innan midnatt är snö. det får jag nog klura lite på. Men det är klart, det dök ju upp en del nyframkallade kort.

Har precis pratat med Ingrid, min arbetskamrat. Det var roligt. Det känns gott när någon bryr sig! Hoppas jag orkar följa med till julbordet nästa vecka.

Ett litet ord, extrautmaning 22, protest

Ett litet ord extrautmanar oss idag, nr 21

Lugn var ordet - och se där. Jag var 18, hade mössan nerdragen för långt, väldigt stora kläder (konstigt mode), en hel del blommor och en aning champange innanför västen. Betygen var dock bra och det mesta har ju blivit bra, så tänk om jag visste det. Att jag kunde vara lugn.

Layouten är lite småslarvig, speciellt på texten, snabbscrappad, lekfull och rååsa. skoj! man får inte ta sig själv på för stort allvar. Det måste inte bli världens finaste layouter jämt, för det är inte därför ajg scrappar. det ska vara kul.

Kul är det här hemma just nu också. Vi har fått tillökning i familjen. Sid och Scrat har flyttat in och jag har blivit matte igen. De är mjuka, lurviga, gosiga, men fortfarande en aning blyga. De är sju veckor gamla och har bara vågat käka lite morot än, sen de kom i eftermiddag. Men det ger sig, det brukar det göra med alla djur. Ni ska få se Sid och Scrat någon annan dag. Kameran ligger på laddning och de är inte så fotosugna än tror jag.

Ett litet ord, fast två ord, nummer 23 och 24

ord 23 var sök och 24 var band. det var jättesvåra ord den här gången, tycker jag. Men det är roligt när man får fundera lite också. Scrappade båda igår kväll innan ajg försökte att göra julkort som inte alls blev bra. Vet inte varför, men ibland blir det så där. man blir liksom inte nöjd med det man gör.

Idag har jag och Marika lunchat på stan. Det var trevligt! Sen gick jag runt och letade spidermandräkter till Anton, men hittade bara i storlek 74 - och det är nog kört även för spinkiga Anton. Han är ju trots allt 4 och ett halvt.

Blommor och mat i massor, fuskhår och förkylning

Japp! Ungefär så kan man sammanfatta min helg. I fredags var vi i Borlänge och tittade på peruker Janne och jag. Roligast var när jag prövade en äktahårsperuk *fniss* Det var nog det fulaste jag sett någonsin. Det blev alltså en i syntet. En mörkhårig, ungefär min vanliga färg, eller ja min vanliga färg var det ju. Bra är att jag inte behöver klippa av mitt eget hår, eftersom det funkar att ha det utslaget så att det hänger ned nedanför. Bra är också att den ser någorlunda typ pyttelite okej ut om jag har hårband på mig. Bra är också att jag är sjukskriven och slipper gå ut så mycket och på sätt slipper den. Bra är också att det är vinter och jag kan gå ut i mössa. Det spelar ingen roll om folk säger åt mig att det är okej, för jag trivs inte i den. Det känns som om jag har på mig en mössa och jag tycker det ser ut som om jag varit påButtericks eller nåt. Grr!

I fredags hände lite annat som var kul i alla fall. Jag var på Panduro och köpte pärlor. Ja, Maria, det blev så. Du fick ju mig att prova det där skojiga och jag gillade det skarpt. Tack Maria! När jag kommer hem så ringer det och det är pappa som säger att han vill komma med ett papper. Det var dock inget papper, utan typ hela bilen full med mat och grejer. Tack pappa! Blev lite fnissig när jag packade upp. Har alltid skämtat om pappas kostcirekl med korv och makaroner och kaffe, och jag lovar, det var precis i hans kostcirkel + lite till. Kakorna var grymt goda! Och nej, jag har inte gjort något pepparkakshus än. Det blir ju intressant att göra det sen. Jag har ALDRIG lyckats med ett dylikt. Kan man göra det i papper i stället kanske? Nån timme senare när jag skulle iväg och hämta ungarna så hittade jag ett jättepaket på trappen. Blommor, till mig. Jo, det var det. Från min ärade vän, kollega och tillfälliga särbo Marika. Alltså min bästa kompis, typ den enda som är normal mer än jag, eller hur vi nu brukar säga. Vi har aldrig kommit på det där hur det är. I alla fall ser ni dem här ovanför. Tack Marika! Vi ses i morgon. Anton säger att blommorna är vackerfina och jag är beredd att hålla med. Bra ord förresten. Han är språkbegåvad min käre son.

Två bra saker till var det i fredags, i posthögen. En fin vinst från ett litet ord. Tack ett litet ord! Och min en supersnabb leverans av en order från katscrap. Dessutom hade hon lagt i extra stämplar. Tack Katja! Katscrap är en superbra webshop som jag absolut tycker ni ska anlita när det tar slut i era scrapförråd.

Helgen blev lite eländig här, för vi har varit förkylda alla fyra. Inte jättesjuka, men tillräckligt för att känna oss skräpiga. Dessutom var hjortronglöggen en besvikelse. Blossa vill jag ha. men, det finns visst nåt som heter skogsglögg eller nåt sånt. Den måste jag nog också testa. Tur jag har glass hemma.

I morse försov vi ss rejält allihopa, för ingen klocka ringde. Jag fick nyss reda på varför. Jag hade i natt ställt den på 21.00 i stället för 7.00. Bra jobbat Anki!

Har varit hos min läkare idag och är fortsatt helt sjukskriven fram til vårterminens start. Då blir det 25% jobb och 75% sjukskrivning fram till en bit in i februari. Sen får jag en ny läkare, så då får vi se vad som händer. Ska hämta ut tabletter för sömnen när mitt mastercard kommer.

Ingen pilates idag. jag vet inte om det är så bra när man är förkyld, men jag körde i slutet av förra veckan. Så nu är det bara 27 gånger kvar till en ny kropp. Tror dock inte på det så mycket, men det är bra för ryggen. Har ganska mycket ont i den nu.

Nu väntar pysselbordet på mig och Janne på datorn. Han ska nog skjuta ner nån kompis eller nåt. Jag ska värma de sista dropparna Blossa och göra julkort. Men säg inget till Janne, för det räcker nog bara till en. I morgon kommer nog mina kuvert hem. Jag kan skicka många julkort då. Om jag pysslar ihop dem först.

Lite tisdagsprat

Se där, en detalj av ett smycke, tillverakt av mig. Mitt första halsband någonsin av den typen. Jätteroligt och fint. Tack Maria för att jag fick testa! har redan smugit runt lite på tradera och kollat vad priserna ligger på. Bra att veta liksom, i fall jag ska börja. Någon gång. Sen. Eller kanske snart. Hrm. Måste nog ha en överläggning med mig själv.

Igår var en jätterolig dag. Först var jag i Sågmyra med Solveig, Jannes faster. Där blev jag bjuden på både mat och fika. Sågmyra är häftigt. Det är en lite by ute på landet mellan Falun och Leksand. I en gammal fabrik har det startats något som heter Lager 157. En enorm butik med märkeskläder till superpriser. Jag har svårt att avgöra omd et är en outlet eller ej. För det var väldigt fina saker. Några julklappar blev det i alla fall. Nu har det även startat en butik där som var proppfull av tomtar och julsaker. Jag köpte ljusmanschetter som jag började klippa sönder igår kväll. För jag ska pyssla med delarna. Nästa vecka startar 3 butiker till, tror jag det var, och sen var det väl två till senare eller nåt sånt. Det fanns både café, matställe och korvvagn med. I en liten by ute på landet. Hur coolt som helst. Och vad bra det måste vara för bygden sen. alla vi mötte verkade så himla glada och trevliga.

Sen var det snabbhämtninga av ungar och itankning av mat. Emil, den där rackarungen som var i braskaminen härom dan, ville dock inte äta så mycket. Han hade lyckats få i sig ett kvarts paket smör hemma hos dagmamman efter melliset. Och jag svär, hon var säkert inte ett dugg oaktsam. Den ungen är bara så snabb och så finurlig att ingen hinner med i svängarna. Så numera går han under namnet Den smörkäkande sotaren. Undrar just vad det blir för hyss idag. Bäst att sätta en kniv i händerna på honom så han kan börja tälja trägubbar.

Sen på kvällen så var jag som sagt hemma hos Maria och gjorde ett fint halsband och fikade. När jag kom hem vid halv elva fortsatte jag pysslandet med en layout till ett litet ord och några tändsticksaskar. Hjälp vad jag har altrat tändsticksaskar nu! Fick slut på både lim och askar till slut. Köpte ett par nya i dag, men känner mig så fånig när jag går in i en affär och köper hur många tändsticksaskar som helst. Vad ska de tro om mig?

Jättetrött idag och lite stickningar. Det märks ju att kroppen inte mår som den ska. Jag gjorde bara roliga grejer igår men är ändå helt slut idag. Har varit ute på en långpromenad. Det märks att vintern är här i Falun nu. Mitt på dagen fanns en blek sak ganska nära horisonten som försökte att bryta sig igenom molnen, men riktigt orkade den inte. Nåja, jag fångade i alla fall lite dagsljus.

Ett litet ord, extrautmaning#20 wow

Wow var ordet och hjälp tänkte jag som kom hem vid halv elva, men wow var ju just vad jag tänkte tidigare i kväll.

Idag var en jättebra dag som jag berättar mer om sen. Godnatt!

Ett litet ord#21 framtiden

Tycker det har blivit lite mycket Emil ett tag, så nu var det Antons tur att bli scrappad. Bilden är från sommaren 2005 och det var mopeder som gällde då. Och Anton visste att man har hatt på sig när man kör moped.

Ibland måste man bara få scrappa loss, blanda hejvillt, med färger, mönster och allt. Sitta och pilla ett bra tag tills man kan luta sig tillbaka och känna sig klar. Från början har jag ingen aning om vad det ska bli, men jag har kul när jag gör det. Dock är den nog inget för sparsmakade. Men strunt samma. Den är min. Och Antons. Och han gillar den nog. Han gillar alla layouter som handlar om honom.

Ett litet ord, extrautmaning#19 Stöd

Det handlar om samma kille som igår, och om våndan av att vara förälder. Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta när han kör igång. Idag kunde jag inte hålla mig för skratt. Hela ungen var full av sot, och hela vardagsrummet med. Nu är han dock både badad och nattad och världens sötaste igen.

Idag har varit en ganska okej dag, om man bortser från sotincidenten då. Och från att en vettvilling i traktor skrämde livet ur mig och barnet när han plogade här utanför. Man kör inte traktor i full fart inne i ett radhusområde. Och man kör inte plogen i full fart några decimeter från en barnvagn som står flera meter från förälderna som inte hunnit reagera på att traktorn kom. Som tur är var vagnen tom och barnen var på rätt sida av gården. Men hade de varit där de var en minut tdigare då hade det inte gått bra. Idiotgubbe!

Om Mia läser iag så skickar jag en tanke och en kram till er och hoppas att Poa mår bättre. Det lät som ni hade det lite eländigt idag.

Ett litet ord, extrautmaning # 18 positiv

Positiv var ordet, och killen ovan är den mest positiva människa jag känner. Bilden är mörk, för det gick inte att fota den med blixt och jag har uselt ljus här hemma. Jag gav upp att försöka fota den rakt och ställde den helt enkelt i soffan. Sent ute som jag är hann jag inte ens försöka ljusa upp den. Den har varit klar någon timme, men datorn var upptagen.

Ett litet ord, extrautmaning #17, ljus

En extrautmaning idag. hade det på känn, faktiskt. Ljus var ordet. Hittade två foton som passade och båda var på mig som liten med tre ljus. Sparade dock treårsdagen till en annan gång.Aadvent kändes rätt i tiden just nu. Var dessutom lite sugen på att scrappa i dessa lite varma och murriga färger. Konstigt, jag som brukar vara en sån skarping, i alla fall när det gäller färg. Ha ha!

Veckan har varit lite upp och ner. Både bra och en del jobbigt, med stickningar och så. Sömnen har varit lite bättre. Vissa nätter med Marias tabletter och vissa nätter utan. Har varit ute och gått varje dag, långa promenader. Aktiv vila var det ju.

Igår pratade jag med min läkare och det verkar som om jag blir hemma helt till jul och sen smyger igång på 25% i januari. Hon sa att ajg skulle köra 25% första veckan eller så, men min chef sa att jag ska kräva åtminstone hela januari på 25 %. Vi får se hur det blir. Vi har också pratat lite löst om vad jag ska ta bort min tjänst för att det ska bli bra. Har även haft mailkontakt med min vikarie. Det kändes bra. Hon verkar duktig och det finns inget jobb som ligger och väntar på mig. Skönt!

Försäkringskassan ringde jag till igår och frågade om de hade fått mina papper överhuvudtaget. Jodå, de hade de, i början av november och de var på väg till mig. När jag frågade hur snabbt jag kunde få pengar om jag fyller i och skickar in samma dag som de kommer så sa hon att de har en handläggning på en månad, så allra tidigast dagarna innan jul. varför kunde jag inte ha fått papperna att fylla i tidigare kan man ju undra då. När jag frågade hur hon trodde att jag skulle klara hela december med räkningar, barn, jul och allt så sa hon bara att jag skulle plocka fram pengarna jag har i madrassen. Pengarna i madrassen? Hur skulle man kunna ha såna när man levt fyra personer på en lön i nästan ett år? Får man svara så när man sitter på försäkringskassan och ska hjälpa folk. Då, i luren skrattade jag bort det, men nu är jag skitförbannad på människan. Vilket j-a svar! jag msåte nog låna ändå, fast jag inte vill. Det enda vi har att sälja av värde är ena bilen, men då blir det ju ännu värre när jag börjar jobba igen, om jag måste åka buss. nä, det vägrar jag.

Jag tror att min pappa blev skitsur på mig igår när jag sa att jag inte kommer att köpa några julklappar i år och att jag inte kommer på juldagens släktkalas. Men vad ska jag göra.? Jag tänker inte låna pengar för att köpa julklappar i alla fall. Jo, mina barn ska så klart få något. Men det är en annan sak. Och släktkalas när man mår som jag är bara att glömma. Jag känner mig ju så ful. Ska i alla fall kolla på peruker i Borlänge på fredag. Vi får se hur jag gör. Med ett mycket brett hårband och en himla god vilja kan jag smyga mig runt bland folk, men det känns blä. Bra är i alla fall att det kommer nytt hår på de kala fläckarna. Inte så mycket och så långt än, men det kommer i alla fall. Om jag väljer peruk, jag säger OM, så kommer jag nog inte att raka av mig allt, utan bara klippa av det, så att det går under, men så att jag kan skippa peruken igen så fort det går. Så långt som det är nu går nog inge bra att ha under en peruk. Det är nästan till midjan. Suck! Tänk vad fint det kunda ha varit.

Jättedeppig igår kväll. Gråtkväll var det. Bättre idag. Inga tårar, utan en helt okej dag faktiskt. Skönt! Vi har varit tillsammans alla fyra mest hela dan idag. Mysigt!

Ps. Nu är det bara 28 gånger kvar tills jag får en ny kropp. Det ni!

Paus i allt gnäll och en doft av nybakt bröd

Ser att jag bara gnäller och klagar i bloggen. Bäst att rycka upp sig lite och berätta om några bra saker. För det har hänt en del bra saker på slutet också faktiskt. Bilden är förresten från Tomteland i somras, när vi skriver in i Tomtens bok vad vi önskar oss i julklapp. Tror ni Janne får något av det han skrev?

Mamma börjar jobba snart. äntligen är det klart att hon ska börja snart. Jag är verkligen jätteglad för hennes skull.

I måndags kväll ringde det på dörren här. Utanför stod Maria, en kvinna jag jobbat tillsammans med förut, men inte träffat på ett bra tag, i verkligheten i alla fall, men på pysselnet pratade vi en gång. Hon brukar läsa här sa hon. Med sig hade hon nybakat bröd som smakade hur gott som helst, ett paket med Valerina-tabletter (så jag skulle få sova) och ett vackert kort som hon hade gjort. Ibland blir man övrraskad. Tack Maria! Kommer till dig nästa vecka och kollar in ditt halsbandspyssleri då.

Jag har sovit nästan hela natten. Dock utan de där tabletterna för dem glömde jag att ta igår kväll.

Jag var på mitt första samtal hos företagshälsovården igår. Och det kändes bra. Jag hade turen att få komma till en fantastisk kvinna. Jag berättade allt och hon lyssnade och verkade förstå. Skönt att få prata av sig.

Jag har varit ute och gått idag länge, på stan. Köpte typ lite lite spets, men säg inget till Janne. Han läser aldrig här. Så han märker nog inget. Gå inte in på hans blogg och tjalla.

Orkade plocka så det ser rätt okej ut här hemma nu. Inte så stökigt som det brukar i alla fall.

Vi överlevde fram till barnbidraget som kom igår och har nu mat i huset igen. Skönt. Köpte bara nödvändiga saker, men smög i ett paket kakao så jag kanske kan baka några goda kakor nån dag om jag orkar.

Har fått tag på ett hårband som är tillräckligt brett för att dölja de kala fläckarna. Snyggt är det inte, men lite okej i alla fall så länge.

Har fått mail av Solveig, Jannes faster, som vill bjuda ut mig på lunch. Ska bli trevligt, för hon är jättesnäll.

Linda, min syster, har blivit gudmor till ett vackert gossebarn. Längtar efter att få se honom, i alla fall på bild. Så roligt för Jessica och Daniel som nu har fått sin lille Scott.

Det är bara en månad och tre dagar kvar till julafton. Kanske kanske har jag varit snäll och får i alla fall något litet paket. Har i alla fall skrivit i Tomtens egen bok på Tomteland att jag önskar mig scrapprylar.

Över 1000 besök här sen jag satte in räknaren för några veckor sen. Jag syns, jag finns... eller nåt.

Som ni ser så är det en lite gladare Anki som skriver idag, men jag har låååångt kvar till gamla vanliga jag. Men, jag fick lära mig igår. Jag måste acceptera även den jag är nu, för att kunna gå vidare. En natts sömn gör underverk, men jag behöver fler tror jag. Håll tummarna för mig, för att jag får sova inatt igen.

Nu ska jag hämta barn! Två stycken gullungar har jag.

ett litet ord, extrautmaning # 16 - glitter

Glitter är något jag gillar skarpt. Här är mitt andra digialster någonsin, när jag ändå håller på. Lite bättre än det förra i alla fall.

Ett litet ord # 20 - modet

Se här, gott folk, mitt första digiscrapalster någonsin. Shit vad svårt det var, och oj vad många fel jag nog gjorde. På svensk scrapbooking fanns en länk till gratisgrejer som heter shabby princess. jag använde litegrann, och tänkte på ett litet ord när jag gjorde det. Det är ju inte jättemycket dekorationer direkt. Men i alla fall mitt första försök. Men det där med didi är nog jättekul om man kan.

Söndag idag

Slänger in en bild på en gammal Lo bara för att så där. Blir så textigt annars. Jag gjorde den till en tävling för någon månad sen, och har nog inte visat den här, tror jag.

Helgen har väl varit både bu och bä, eller vad jag nu ska säga. Fredagen väntade jag hela dan på att min doktor skulle ringa och när hon väl gjorde det sent på eftermiddagen, så lyckades smarta jag trycka på fel knapp på mobilen. Var mitt i barnhämtningen och hade noll koll på vad jag gjorde. Hon ringde inte upp (om det nu var hon). Så där fick jag. Hur seriös är man då om man inte ens svarar när läkaren ringer? Det värsta var att jag verkligen ville prata med henne om stickningarna i kroppen. Det är så j---a obehagligt när det kör igång. Igår förmiddag var vidrig, det stack som bara den i armar, ben och upe på bröstkorgen och i ansiktet. Inte samtidigt, men ändå. Det låter säkert jättelöjligt, men det är asjobbigt för mig.

En annan sak som också var jobbigt var att jag inte har varit på min brorsas födelsedagskalas igår. Jag fixade det inte, och så har vi inga pengar. Vi hade 300 kvar i fredags, till mat eller till bensin och present. Vad väljer man om man har två barn? Maten kanske? Fasiken vad fattig jag känner mig. Igår spädde vi ut pannkakssmeten med vatten för att mjölken inte räckte. Men jag tror att vi fixar det till tisdag i alla fall. Om inget oförutsett händer. 200 pix kvar nu, men måste köpa lite grejer. Frysen är nästan tom, kylen börjar tömmas, skafferiet är luftigt numera och vi kan tvätta kulörtvätt en gång till innan vi måste köpa nytt tvättmedel. Ska nog lyxa till med en tvätt ikväll. Ha ha!

Misstänker att pappa och övrig släkt är jättebesvikna på mig som inte dök upp. Det är nog många som är besvikna på mig för att jag inte hör av mig. Alla vet ju inte, och även om de vet så tror de nog att jag bara löjlar mig. De vet ju inte hur jag har det på nätterna när jag ligger där vaken och tänker, eller hur det känns när det sticker lite varstans och jag funderar om jag ska dö eller så. Jag vet ju att jag inte ska dö, men ångesten biter tag i en. Vill verkligen inte vara så här. Vill vara den vanliga glada Anki. Jag är nog en pest just nu för alla som har med mig att göra.

Usch vad jag gnäller och klagar. På min häsla och på pengar. Men vi har ju klarat oss på en lön i många månader och nu skulle det äntligen vara över. Men det är ju så mycket man måste köpa ifatt. Typ lampor och sånt som man inte tänker på. Det jag är livrädd för nu är att inte jag ska få några pengar. Jannes lön räcker till lånen och kanske några räkningar. Men resten av rälkningarna då, och mat, och det där med jul som blir snart. Jag har fortfarande inte fått papper från försäkringskassan om att de vill ha sjukintyget och så. Så det blir nog inga pengar, eller jo, några kronor från jobbet. För några dar. Stressreaktion står det i sjukintyget, så försäkringskassan kommer säkert att säga att jag inte får några pengar. Vad gör jag då? Går tillbaka till jobbet och låtsas att jag vet vad jag gör och förstör fem högstadieklasser fulla av elever för all framtid? Jag vet inte hur jag skulle klara av att undervisa en klass just nu.

Igår ville Janne hitta på ett gratisnöje, så vi bytte plats på allt i vardagsrummet. Soffor och soffbord mot matsals/scrapbord, tvn i äckliga fula himalayahyllan som vi avskyr mot bokhyllor osv. Vi har ju ett rätt så stort vardagrum i vinkel, så plats finns. Det blev rätt bra och kostade inte en krona. Men jisses vad slut jag blev. Han tänkte nog inte så mycket på min slutkördhet eller vad jag ska kalla det när vi körde igång. Vi släpade, plockade och plockade ända tills fotbollen i går kväll. Jag somnade när Spanniens andra mål hade gått in. Fotbollstittarlusten kom liksom av sig. Sen vaknade jag som vanligt i natt igen. Inte av ett barn, men av konstiga drömmar.

På tisdag ska jag gå på samtal hos en betendevetare. Undrar hur det känns. Är lite nervös för det. Får nog ha på mig en sjal över håreländet. Har inte varit inomhus någonstans på en månad. Ute kan jag ju ha mössa. Är inne i en peruksbyråkrati utan dess lika. Mail och telefonsamtal hit och dit kanske gör att jag kommit halvvägs i processen. Men jag vet inte. Jag min dummer trodde att jag bara kunde få komma och titta på några. Men icke då. Nästa vecka kanske jag i alla fall får hem ett brev med information eftersom jag äntligen har blivit beviljad en. Men sen måste man ju betala en del själv också. Så det kanske inte blir nån. synd eftersom vi faktiskt är bjudna på en sak som kan bli kul om jag vågar hänga med. Julbord med övernattning. Fatta. Jag och Janne kanske ska få gå ut en kväll tillsamman för första gången på ett år. Hoppas jag kan gå!

Oj oj oj vad jag babblar mycket. Nu är det nog inte en enda som läser.... med det förstår jag. För jag är bra gnällig och tråkig. Det finns roligare bloggar.

Ps. Har fortfarande 29 gånger kvar till en ny kropp eftersom jag inte har kört nån mer pilates.

Tjejsnack vecka 46 - om sömn

Veckans tjejsnack handlar om sömn, och för att det inte ska bli alltför dystert så livar jag upp med en av mina senare layouter. På grönbete heter den och den handlar om en kalv som låg i gräset en kväll i somras. Jag gjorde den till en tävling där butiksägaren ville bli glad. Jag vet inte om hon blev glad. Men jag blev det av kalven och fotade. Har till och med gjort en förstoring av den. Men bla bla bla, nu hamnar jag på annat än jag tänkte. Sömn var det ju:

Sover du bra på nätterna, eller vad gör du om du inte kan somna/sova?
Om du känner mig minsta lilla och har pratat med mig den senaste tiden så vet du mitt svar på den här frågan. Nä, jag sover inte alltför bra, och det jag gör på nätterna är väl att grubbla. Tankarna mal om och om och om och om och om....igen. Min vanligaste tid att vakna är runt tretiden. Är oerhört lättväckt. Vaknar vid minsta knyst elller av dem hemskt brummande luftvärmepumpen som jag är färdig att kasta ut. Sen kan jag inte somna om.

Hur många timmar sover du per natt, vardag/helg?
Cirka 4-5 timmar per natt för tillfället, 6 timmar om det är en bra natt. Vardag eller helg gör ingen skillnad i den här familjen.

När går du upp respektive och går och lägger dig vardag/helg?
Jag somnar oftast på soffan och masar mig upp om Emil har vaknat eller när Janne väcker mig. I sängen somnar jag inte så ofta, helt enkelt för att jag har svårare att somna där. Helst somnar jag om jag försöker att läsa eller se på tv. Vaknar gör jag när barnen vaknar. Oftast mitt i natten och senast vid sjutiden på morgonen.

Snarkar du, talar i sömnen eller kanske t.o.m går i sömnen?
Ähum, näe, jag, nä - det kan jag aldrig tänka mig. Eller njae, det händer nog både det ena och det andra någon gång, men inte det tredje - tror jag.

Sover du ensam i sängen, om inte med vem/vilka?
Jag har en man brevid mig i bland, och det är han jag är gift med. Men han är uppesittartypen så det är sällan han ligger i sängen före ett på natten. Det är också därför som han inte anser sig behöva gå upp med barnen vare sig mitt i natten eller på morgonen. Stackarn, som har fått sova så lite. Inte!

För övrigt så sover jag bäst naken, men med två täcken, ett dun och ett tunt. Somnar oftast med båda, men byter under natten. Är oerhört känslig för såväl värme som kyla. I natt höll jag nästan på att dö av värmeslag. nån idiot hade gjort så att det var över 25 grader i sovrummet. Han tyckte det var för kallt på kvällen och vred upp värmen.

Vill du också tjejsnacka, gå in på http://mlilja.net/tjejsnack

Det var det. Nu ska jag köra min vanliga runda på några forum och kanske några bloggar, sen blir det lite läsning i min nya fina bok tror jag. och kanske lite sömn. Vi ses!

Ps. Jag har bara 29 gånger kvar till en ny kropp, för jag körde pilates idag och man får en ny kropp efter 30 gånger. Jag tror dock inte att mina sporadiska fösök med månaders mellanrum kan räknas in i de 30. så 29 kvar, sen ni....

Tack Teamet Svensk Scrapbooking!

Jag vet inte om alla som läser vet om det, men jag är medlem i ett alldeles speciellt Team. Teamet Svensk Scrapbooking heter vi. Och nu har de andra blivit lite smått galna tror jag... eller.. så är det bara för att de helt enkelt är så genomsnälla och goa människor rakt igenom. De skickade en RAK till mig idag, och inte vilken rak som helst heller. De har skickat boken som jag har dreglat över sen förra sommaren, men varit för snål för att köpa. Nu har jag en egen. Kolla!

Tack snälla ni! Jag saknar ord - och det är ju inte ofta, som ni vet. Tack!!!!

Att nåt sådant roligt kan hända en dag som denna, när man mår blä och har sovit bara några timmar eftersom vissa små människor i min närhet har turats om at ropa på mig i natt. Det är härligt. En annan rolig sak har faktiskt också hänt idag. Jag var med i scrappizbloggen. Eller inte jag, men en grej jag gjorde i somras. Om man kollar på färgerna på den så kan ni ju gissa varifrån färginspirationen kommer i från, eller det kanske syns i hela den här bloggen vet ja. Ni kan ju bara gissa hur mycket jag har längtat efter den där boken.

Stor kram till mina goa snälla scrapvänner som gav mig något så fint idag!

Ett litet ord # 18 Själv

Den här hänger ihop med den andra kan man säga, för bilderna är tagna samtidigt. Om Emil skulle bli bjuden så behövde någon plocka. Och det gjorde Anton. Ser ni att jag använt glassiga sommarfärger?

Pappersremsorna blev en nödlösning. Sånt kan behövas när en svensklärare helt plötsligt tror att sommar stavas med tre m. Jag kan inte stava längre!

Ett litet ord # 19 Tack

Nu är det sommarkort som jag framkallade senast, så varsågod, en sommarlayout. Det handlar om när Emil blev bjuden på blåbär.

En ganska bra dag idag

Börjar med att visa en gammal layout, mest för att ha en bild och för att den nu kan visas. Den hade jag som bidrag i utmaningsresan för ett tag sen. Jag var med i början där, men kom av mig. Vet inte varför egentligen, eftersom det var så roliga utmaningar. Den här handlade om avkapade motiv. Gjorde en djupdykning i knapplådan och doodlade lite.

Nu till dagen. Det är en rätt okej dag idag och var det igår med. Jag har nog sovit kanske sex timmar natten till igår och ungefär lika mycket inatt tror jag. Det känns. Det blir genast lite bättre. Men jag tror nog att jag behöver fler såna nätter, och kanske lite extra med. Mellan 7 och 8 timmar vore nog idealet.

Att jag mått lite bättre märks faktiskt på en sak. Jag har dammsugit för första gången på över en månad. Jo, Janne har alltså gjort det några gånger sen dess. Så riktigt så illa som ni tänkte var det inte. Jag tog trappen upp och sen övervåningen, dock RUNT leksakerna i Antons rum. annars hade det tagit hela dan. Sen har det inte blivit nått mer, men det känns bra att jag gjorde det i alla fall. Kanske orkar jag ta här nere i morgon. Ska snart hämta barnen nu. Hoppas promenaden ute får stickningarna att gå över, just nu är det i en arm och ett ben.

Ett litet ord, extrautmaning # 15 värme

Har scrappat lite idag. Skönt att få göra en layout om något som är glatt och bra.Själv har jag ju knappast varit så glad på slutet. De senaste dagarna har varit riktigt tuffa. Jag får inget alls gjort och mår skit. Hoppas det vänder snart. Jag vill så gärna få sova en hel natt. Det skulle säkert i alla fall göra att jag mådde lite bättre och slapp det värsta, som stickningar i olika delar av kroppen, ångesten, att jag fryser hela tiden och att jag inte kan koncentrera mig på något. OK, kanske inte på en natt, men på några. Många nätter behöver jag nog sova innan håret slutar falla, om det någonsin gör det. Ska få ett brev från min läkare på hud nästa vecka så att jag i alla fall kan gå och titta på peruker. Har inte bestämt mig än, men vill känna på dem och titta. Vågar ju inte visa mig utan mössa. Och någon gång kanske jag msåte träffa folk inomhus också. Ha ha!

När jag får råd ska jag köpa såna där tabletter på hälsokosten så att man somnar lättare. Men det kostar ju en del och vi har nästan inga pengar alls, nu igen. Jag är så trött på att behöva oroa mig för det också. Nu vet jag ju att det kommer barnbidrag den 20, men jag vet ju inte om jag kommer att få någon lön. Jo, lite, men från och med måndag ska jag ju få från förskringkassan. och det tar väl tid innan det funkar misstänker jag. Och vi ska ut med vääääldigt mycket pengar på lånen. Kul jul det blir i år om jag inte har några pengar på hela december. Det var liksom precis nu som vi skulle börja komma ifatt. Nu har vi ju äntligen två löner. Eller nu har Janne lön och jag har det kanske. Man kan väl bli nekad ersättning av försäkringskassan, tror jag. Men allt ligger ju efter. Bara en sån sak som att man måste köpa glödlampor och att vi kanske skulle behöva ett helt kvastskaft nu när det är snöigt. Det var visst någon som bröt av det gamla när hon skulle hacka bort is i våras. Eller var hon på väg till Blåkulla kanske?

Tjejsnack v 45 om jämlikhet

Veckans tjejsnack handlar om feminism. Mina svar kanske gör att jag får på truten av någon som tycker att jag är för lite feminist, men det får jag väl ta.

Vad är jämlikhet för dig?
Oj, vilken stor fråga. För mig är jämlikhet att inte behandlas för vad man är utan för vad man gör. Att ens kön eller ursprung inte ska ha betydelse för hur man tas emot i skilda sammanhang.

Kallar du dig för feminist? Motivera gärna!
Nej, det gör jag inte. Jag är inte en person som slåss för kvinnofrågor.

Är det viktigt att det är 50/50 manliga och kvinnliga chefer?
Nej. Jag tycker att det är viktigare med rätt person på rätt plats, oavsett kön.

Har du någon gång blivit diskrimerad på grund av att du är tjej?
Njae, jag kan inte komma på något på rak arm. Men det vore ju intressant att veta om män i samma ålder och med samma utbildning som jag har samma lön som jag hos min arbetsgivare. Det tror jag inte.
En gång så fick jag inte ett jobb på grund av att jag var en tjej som kanske skulle kunna tänkas få barn snart, enligt arbetsgivaren alltså. Jag var 19 då och hade ingen tanke på barn. Jag födde mitt första barn vid 31. Det var väl en form av diskriminering. Å andra sidan så var det ett skitjobb, så shit happens!

Är det viktigt att föräldrarna delar 50/50 på föräldrarledigheten?
Nej, absolut inte! Jag tycker att det är upp till varje familj att avgöra den saken. Jag har varit hemma så länge som möjligt med våra barn. Det har så klart medfört färre dagar till min man. Men vi ville ha det så. Jag har säkert fått betala för det genom att han tagit mindre ansvar för hem och så. Men då får det väl vara så. Vi gjorde det inte av ekonomiska skäl kan jag tillägga, för jag tjänar bättre.

Vill du ochså tjejsancka? Gå in på http://mlilja.net/tjejsnack

Kaffefilterkort

Fick ett tips på allt om scraps forum idag om att man kan göra kort av kaffefilter. Det kortet som var där var jättefint och inte alls likt detta, men ändå. Min pappa är tidernas kaffetunna, så han får ett sånt farsdagskort. Skulle egentligen göra ett där man viker en skjorta, men den där j***a pappersbiten ville aldrig bli någon skjorta, trots att jag försökte följa beskrivningen jättenoga. Så det fick bli ett kaffefilter. Hoppas han blir glad, men det vet man aldrig med honom. Han kommer säkert klaga på att filtret inte går att använda nu när jag klistrat på det.

Så kom ihåg det kära läsare, att det är fars dag på söndag. Ett telefonsamtal eller ett kort kostar ju inte så mycket. Min pappa får båda, men ingen present, för jag är fattig.

Nu hoppas jag få lunchsällskap snart. Janne skulle komma hem och äta med mig. Jag tycker det är lite ensamt här hemma, men orkar inte ta mig ut. Fick svar på de sista proverna idag. Det var inte glutenintolerans och det är ju skönt, men det var inte zinkbrist heller och det är ju lite synd, för det hade ju varit ganska enkelt åtgärdat. Håravfallet måste nog ha med stressreaktionen att göra då. Hopplöst!

Går omkring här hemma och känner mig riktigt onyttig och eländig. Har beställt fyra nya mössor för att våga mig ut. Tur att det är vinter nu! Har också skrivit till hudkliniken och frågat hur jag ska göra för att få titta på peruker, men inte fått något svar. Jag vet inte om jag vill ha någon eller om jag kommer att behöva en. Men det vore ju roligt att kunna gå ut igen utan att skämmas. Jag vill i alla fall titta på dem och känna och se om det kan vara nåt. Det är superäckligt med alal långa hårstrån som ligger här hemma. På kudden, i sängen, på golven, i tvättmaskinen, golvbrunnen, hårborstarna (jo jag plockar ren dem varje gång), i maten... You name it! Och jag som alltid har blivit äcklad av hårstrån. Jag tänkte, att om jag rakar av skiten och skaffar en peruk så slipper jag i alla fall ha hår överallt. Jag vill dock inte springa runt med sjal över ett kalt huvud igen. Hittade gamla kort när jag gjorde det, då för åtta år sen. Och nej, det fixar jag inte igen. Just nu är det bara fläckar, men de är stora och sitter väldig illa till. Det kommer nytt hår där jag tappat, men inte i samma takt som det gamla faller av. Stackar mig, tycker jag. Gnäll tycker nog ni. Det är ju bara ett hår. Men det är asjobbigt när folk tittar. Man känner sig som ett monster!

Det är så stökigt och lortigt här, men jag orkar ingenting. Har i alla fall fått i en tvättmaskin som jag nog måste hänga nu. Tur att jag orkar pyssla lite i alla fall. Det är nästan konstigt, men att scrappa och pyssla funkar. Kanske för att det är helt fritt från krav och måsten. Jag har för många måsten. Måste förresten beställa tid för samtal hos previa (företagshälsovården) om jag orkar ta tag i det.

Skrutt och dumt är det mesta idag!

Livstecken

I helgen blev det många inlägg och igår inget. Idag får det väl i alla fall bli ett. Igår var jag på ett läkarbesök och det känns bra. Jag tror att min läkare förstod hur det är. Diagnosen blev stressreaktion. Sen hade jag också de kriterier som krävdes för att det skulle vara egentlig depression enligt ett papper som jag fick kryssa i påståenden på. Men tydligen ska det ha pågått längre tid för att kallas det. Jag är nu sjukskriven tom 5/12 med eventuell förlängning. Antagligen blir jag väl hemma till jul. Sen när jag väl kommer tillbaka ska jag inte jobba heltid. Jag har pratat med min chef om det och hon kommer att fixa så jag får lägre tjänstgöringssgrad när det väl blir dags.

Trots sjukskrivning så har jag jobbat många timmar idag. Jag har skrivit en lång text till min vikarie och omdömen i långa rader om min klass. Det tog lång tid och är antagligen inte alls vad jag borde göra just nu. Men nu när det är gjort känns det skönt och jag kan släppa taget om jobbet. Det får ordna sig utan mig. Och det gör det ju, tror jag. men efteråt, när jag hade skrivit så var jag helt uppe i varv, nästan yr i huvudet av allt skrivande. Läskigt!

Mia, min moster, tycker att jag ska skriva en bok. Men nä. Det klarar jag inte. Även om jag nog skulle vilja. Jag är alldeles för mångordig säger en retoriklärare som plågat sig igenom ett mycket långt arbete skrivet av mig (en c-uppsats om pojkars läslust).

Däremot så läser jag en bok just nu som till och med kan få mig att skratta, även om jag bara klarar av att koncentrera mig på några sidor åt gången. Den heter Martinakoden och är skriven av Martina Haag. Den kvinnan är så rolig. Hon är ibland extremt ärlig och helt galen, tror jag, men underbar. Hennes andra böcker är likadana.

Den andra boken jag försöker läsa, som ligger uppe i sovrummet är Joyce Carol Oates senaste. Det snackas ju alltid så mycket om henne varje höst när vi närmar oss det där litterära spektaklet ni vet. Så nu har jag försökt. Den är ganska bra, men min koncentrationsnivå gör att jag inte har så mycket utbyte av den just nu,. Jag hinner aldrig mer än tre sidor på en kväll. Men sen så kanske jag inte har riktigt samma smak som finsmakarna heller. Jo ibland har jag nog det.

Apropå galenhet. Våran Emil fick ett tokryck i natt. Han vaknade mitt i natten med jordens raseriutbrott. Han vrålade, slogs för sitt liv och flög omkring på hela övervåningen. Hela familjen vaknade och Anton började frysa om ena benet och kände sig illamående fast inte sjuk. Snacka om Cirkus Mårtensson. Jag tror det höll på en halvtimme ungefär. Man skulle ha haft en kamera riggad som filmade eländet. Emil skulle säkert kunna bli förebild för någon ny figur i nån pixarproduktion eller något sånt. Eller för ett oväder. Hujedamej ett sånt barn han är!

Tjejsnack vecka 44

Jag har gått med i tjejsnack http://mlilja.net/tjejsnack och eftersom det är första gången jag skriver så är jag sen att komma igån, men nu är jag nog med. Det handlar om årstider den här veckan och födelsedagar.

Vilken årstid är den bästa, varför?
Försommaren är den absolut bästa årstiden, i juni då grönskan är skir och vacker.

Alla årstider har sin charm! Känner du så också, vilken charm har de olika årstiderna?
Våren ger löfte om varmare tider. Solen tittar fram,det bli ljusare och dagarna längre. Takdropp är härligt!
Sommaren gör att man slipper alla tjocka kläder, man är ledig och allt känns lättare när det är ljust.
Hösten har alla vackra färger och myset med levande ljus. Mot slutet när det börjar bli grått ute kommer jultankarna...
Vintern ja, en kall gnistrande ledig vinterdag med klarblå himmel och knarr under skorna är inte fel. Då vill jag ut och gå.

Skulle du kunna leva utan nån årstid, vilken, varför?
Nej, det är just växlingarna som gör att man kan uppskatta dem alla.

Under vilken årstid fyller du år?
På sommaren, i juni

Hur brukar du bli firad, hur har du kalaset?
Kaffe och tårta till den som vill komma.

Japp! det var mitt första tjejsnack det!

Ett litet ord # 17: längtan

Man kan längta efter många olika saker och Anton han längtar efter en eller flera egna getter. Ska man bli getskötare så ska man.

Ett litet ord#16: ny

Mitt bidrag till det 16 ordet kommer här. Det är Emil som fick en ny bilarbil på sin tvåårsdag i somras. Chickitau...

Altrat liiite, pärmen och en del mer på hela bordet.

OK! Jag har fått en del gissningar på hur pärmen blev, och så här blev den. Jag är lite kär i det där Boo Bunny papperet, så jag var tvungen att altra den med det. Nä, det är varken dt-ansökningar eller recept eller må-bragrejs i den, men just nu är det faktiskt min BoM. Men grejen är att den är nästan full, så jag får väl göra en till om jag vill ha den till det.

Och så fick pärmen några kompisar. Med samma papper och samma blommor. Det är en skokartong som är full av kort och receptkort just nu, en skabbig låda som jag haft smålappar i på jobbet och en liten ask som innehållit ett vackert smycke från Danmark.

Sen så är det ju rätt skoj det här med att altra, och jag ville ha någonstans att lägga mina stämplar. Till exempel i gamla digitalboxkartonger.

Och så behövde jag ju nåt till pappersspillet. Här kommer först lådan som jag gjorde till lillspillet. Funderar dock på en avdelare eller en extralåda för de allra minsta bitarna som nu ramlar ner på botten.

Och så en för storspillet.

Jag har inte gjort allt idag, utan den här och förra veckan. Så går det när man går hemma. Man får liksom tid att pyssla lite. Antagligen ska man väl ta det lugnt när man mår så skräpigt som jag, men jag mår bra av det känner jag. Av att göra något konkret. Så här ser mitt köksbord ut just nu. Så jag måste nog gå och städa om den här familjen ska kunna äta middag i kväll. För det andra bordet, det i rummet det är ännu mer belamrat och används som pysselbord.

Over and out!

Kolla vilken tråkig pärm!

Jag höll på och plockade lite och tänkte slänga den där pärmen. Men icke då. Nu är den altrad och ser helt annorlunda ut, men jag har inte fotograferat den än. Den som kikar in om nån dag får väl se hur det blev.

Pratade med min läkare idag och hon tyckte att jag skulle behöva vara hemma och vila upp mig ett tag. Ska dit på måndag. Skönt att hon tyckte det i alla fall. Jag har varit så orolig för om hon tyckte att jag skulle jobba när jag mår så här. Men det tyckte hon som sagt inte. Skönt!

Min Anton sov borta idag hos sin farmor och farfar. Nu tjatar han oavbrutet om att han vill tillbaka och sova där igen. Stackars mig! Mitt barn vill inte vara med mig. Jo, det vill han nog, men inte nu. Han tycker nog att det är tråkigt att vara hemma med mig. Det är jättebra att det funkar, för vi är inte direkt bortskämda med att vara barnlediga. Sist vi var ute en kväll tillsammans var för ett år sen, på en trettioårsfest. Och nu är vi faktiskt bjudna på julbord i december. Om jag har något hår kvar då och törs visa mig förståss. Det som är lite konstigt när han är där (200m bort) är att det är så tyst hemma. Det var alldeles tomt i hans runm och säng när jag var uppe i natt... Emil tyckte nog att det var lite kul med all uppmärksamhet igår i alla fall.

Årets första julpyssel

Japp, nu är jultankarna igång. På Svensk Scrapbooking har vi jultema i november. Kolla in där vet jag. Länk finns till höger. Några av oss i Teamet fick varsitt fint paket från Annas scrapbooking. Vi fick göra vad vi ville på temat jul, Och det gjorde jag med viss blingtillägg då. Om du deltar i utmaningen kan du vinna ett likadant paket.

Köpte dessutom amelia jul idag. Så nu spinner tankarna rätt mycket på jul och julpyssel. Skönt att tänka på annat än sig själv för en gångs skull. Mår bättre så. Annars är det ungefär likadant idag. Hårband på, 5,5 timmars sömn i natt (skapligt), lite huvuvärk, lite trött och skakis, har haft megautbrott på Anton och ringt svärmor akut och sagt. Hämta honom! Hon ringde för en stund sen och sa att han får vara kvar där på middag också. Skönt! En vilja mindre att tänka på vid matlagningen som nog borde börja snart...

Ska prata med min läkare i morgon bitti. Är lite nervös...

Ps: Kom på att det där med att skapa med saker som någon annan valt ut är jätteskoj. Att vara DT skulle vara underbart roligt tror jag, men jag vågar ju inte skicka in några ansökningar. Någon som vill ha mig?