Söndag idag

Slänger in en bild på en gammal Lo bara för att så där. Blir så textigt annars. Jag gjorde den till en tävling för någon månad sen, och har nog inte visat den här, tror jag.

Helgen har väl varit både bu och bä, eller vad jag nu ska säga. Fredagen väntade jag hela dan på att min doktor skulle ringa och när hon väl gjorde det sent på eftermiddagen, så lyckades smarta jag trycka på fel knapp på mobilen. Var mitt i barnhämtningen och hade noll koll på vad jag gjorde. Hon ringde inte upp (om det nu var hon). Så där fick jag. Hur seriös är man då om man inte ens svarar när läkaren ringer? Det värsta var att jag verkligen ville prata med henne om stickningarna i kroppen. Det är så j---a obehagligt när det kör igång. Igår förmiddag var vidrig, det stack som bara den i armar, ben och upe på bröstkorgen och i ansiktet. Inte samtidigt, men ändå. Det låter säkert jättelöjligt, men det är asjobbigt för mig.

En annan sak som också var jobbigt var att jag inte har varit på min brorsas födelsedagskalas igår. Jag fixade det inte, och så har vi inga pengar. Vi hade 300 kvar i fredags, till mat eller till bensin och present. Vad väljer man om man har två barn? Maten kanske? Fasiken vad fattig jag känner mig. Igår spädde vi ut pannkakssmeten med vatten för att mjölken inte räckte. Men jag tror att vi fixar det till tisdag i alla fall. Om inget oförutsett händer. 200 pix kvar nu, men måste köpa lite grejer. Frysen är nästan tom, kylen börjar tömmas, skafferiet är luftigt numera och vi kan tvätta kulörtvätt en gång till innan vi måste köpa nytt tvättmedel. Ska nog lyxa till med en tvätt ikväll. Ha ha!

Misstänker att pappa och övrig släkt är jättebesvikna på mig som inte dök upp. Det är nog många som är besvikna på mig för att jag inte hör av mig. Alla vet ju inte, och även om de vet så tror de nog att jag bara löjlar mig. De vet ju inte hur jag har det på nätterna när jag ligger där vaken och tänker, eller hur det känns när det sticker lite varstans och jag funderar om jag ska dö eller så. Jag vet ju att jag inte ska dö, men ångesten biter tag i en. Vill verkligen inte vara så här. Vill vara den vanliga glada Anki. Jag är nog en pest just nu för alla som har med mig att göra.

Usch vad jag gnäller och klagar. På min häsla och på pengar. Men vi har ju klarat oss på en lön i många månader och nu skulle det äntligen vara över. Men det är ju så mycket man måste köpa ifatt. Typ lampor och sånt som man inte tänker på. Det jag är livrädd för nu är att inte jag ska få några pengar. Jannes lön räcker till lånen och kanske några räkningar. Men resten av rälkningarna då, och mat, och det där med jul som blir snart. Jag har fortfarande inte fått papper från försäkringskassan om att de vill ha sjukintyget och så. Så det blir nog inga pengar, eller jo, några kronor från jobbet. För några dar. Stressreaktion står det i sjukintyget, så försäkringskassan kommer säkert att säga att jag inte får några pengar. Vad gör jag då? Går tillbaka till jobbet och låtsas att jag vet vad jag gör och förstör fem högstadieklasser fulla av elever för all framtid? Jag vet inte hur jag skulle klara av att undervisa en klass just nu.

Igår ville Janne hitta på ett gratisnöje, så vi bytte plats på allt i vardagsrummet. Soffor och soffbord mot matsals/scrapbord, tvn i äckliga fula himalayahyllan som vi avskyr mot bokhyllor osv. Vi har ju ett rätt så stort vardagrum i vinkel, så plats finns. Det blev rätt bra och kostade inte en krona. Men jisses vad slut jag blev. Han tänkte nog inte så mycket på min slutkördhet eller vad jag ska kalla det när vi körde igång. Vi släpade, plockade och plockade ända tills fotbollen i går kväll. Jag somnade när Spanniens andra mål hade gått in. Fotbollstittarlusten kom liksom av sig. Sen vaknade jag som vanligt i natt igen. Inte av ett barn, men av konstiga drömmar.

På tisdag ska jag gå på samtal hos en betendevetare. Undrar hur det känns. Är lite nervös för det. Får nog ha på mig en sjal över håreländet. Har inte varit inomhus någonstans på en månad. Ute kan jag ju ha mössa. Är inne i en peruksbyråkrati utan dess lika. Mail och telefonsamtal hit och dit kanske gör att jag kommit halvvägs i processen. Men jag vet inte. Jag min dummer trodde att jag bara kunde få komma och titta på några. Men icke då. Nästa vecka kanske jag i alla fall får hem ett brev med information eftersom jag äntligen har blivit beviljad en. Men sen måste man ju betala en del själv också. Så det kanske inte blir nån. synd eftersom vi faktiskt är bjudna på en sak som kan bli kul om jag vågar hänga med. Julbord med övernattning. Fatta. Jag och Janne kanske ska få gå ut en kväll tillsamman för första gången på ett år. Hoppas jag kan gå!

Oj oj oj vad jag babblar mycket. Nu är det nog inte en enda som läser.... med det förstår jag. För jag är bra gnällig och tråkig. Det finns roligare bloggar.

Ps. Har fortfarande 29 gånger kvar till en ny kropp eftersom jag inte har kört nån mer pilates.