Kaffefilterkort

Fick ett tips på allt om scraps forum idag om att man kan göra kort av kaffefilter. Det kortet som var där var jättefint och inte alls likt detta, men ändå. Min pappa är tidernas kaffetunna, så han får ett sånt farsdagskort. Skulle egentligen göra ett där man viker en skjorta, men den där j***a pappersbiten ville aldrig bli någon skjorta, trots att jag försökte följa beskrivningen jättenoga. Så det fick bli ett kaffefilter. Hoppas han blir glad, men det vet man aldrig med honom. Han kommer säkert klaga på att filtret inte går att använda nu när jag klistrat på det.

Så kom ihåg det kära läsare, att det är fars dag på söndag. Ett telefonsamtal eller ett kort kostar ju inte så mycket. Min pappa får båda, men ingen present, för jag är fattig.

Nu hoppas jag få lunchsällskap snart. Janne skulle komma hem och äta med mig. Jag tycker det är lite ensamt här hemma, men orkar inte ta mig ut. Fick svar på de sista proverna idag. Det var inte glutenintolerans och det är ju skönt, men det var inte zinkbrist heller och det är ju lite synd, för det hade ju varit ganska enkelt åtgärdat. Håravfallet måste nog ha med stressreaktionen att göra då. Hopplöst!

Går omkring här hemma och känner mig riktigt onyttig och eländig. Har beställt fyra nya mössor för att våga mig ut. Tur att det är vinter nu! Har också skrivit till hudkliniken och frågat hur jag ska göra för att få titta på peruker, men inte fått något svar. Jag vet inte om jag vill ha någon eller om jag kommer att behöva en. Men det vore ju roligt att kunna gå ut igen utan att skämmas. Jag vill i alla fall titta på dem och känna och se om det kan vara nåt. Det är superäckligt med alal långa hårstrån som ligger här hemma. På kudden, i sängen, på golven, i tvättmaskinen, golvbrunnen, hårborstarna (jo jag plockar ren dem varje gång), i maten... You name it! Och jag som alltid har blivit äcklad av hårstrån. Jag tänkte, att om jag rakar av skiten och skaffar en peruk så slipper jag i alla fall ha hår överallt. Jag vill dock inte springa runt med sjal över ett kalt huvud igen. Hittade gamla kort när jag gjorde det, då för åtta år sen. Och nej, det fixar jag inte igen. Just nu är det bara fläckar, men de är stora och sitter väldig illa till. Det kommer nytt hår där jag tappat, men inte i samma takt som det gamla faller av. Stackar mig, tycker jag. Gnäll tycker nog ni. Det är ju bara ett hår. Men det är asjobbigt när folk tittar. Man känner sig som ett monster!

Det är så stökigt och lortigt här, men jag orkar ingenting. Har i alla fall fått i en tvättmaskin som jag nog måste hänga nu. Tur att jag orkar pyssla lite i alla fall. Det är nästan konstigt, men att scrappa och pyssla funkar. Kanske för att det är helt fritt från krav och måsten. Jag har för många måsten. Måste förresten beställa tid för samtal hos previa (företagshälsovården) om jag orkar ta tag i det.

Skrutt och dumt är det mesta idag!