Den här veckan har varit ett slags töcken, skulle man ju kunna säga. Idag när ungarna åkt till dagmamman började jag fundera på vad man skulle försöka hinna med under tiden. I 40 minuter blev jag sittande i soffan och stirrade framför mig utan att komma på något, men Janne fick för sig att vi skulle kunna bli av med lite grejer som skulle till tippen. Vi packade bilden full och han drog iväg. Själv hamnade jag på soffan igen.... och kom på att... ja just det. Jag går ju faktiskt fortfarande min högskolekurs. Och idag skulle första utkastet till nästa skrivuppgift var inne. Fyra ämnen hade vi att välja mellan och inget lockade. Inte idag i alla fall. Till slut så bstämde jag mig i alla fall att jag skulle skriva något med inspiration av min favoritförfattare. Vem är det då? Hmmm... till slut fick det väl ändå bli att jag landade i en författare som jag kan.... Hjalmar Söderberg. Så nu har jag plockat fram Doktor Glas, för en snabb omläsning och uppfräschning. Har inte bestämt vad jag ska skriva än, för vi ska skriva en novell eller en romanbörjan och det ska vara 3-5 sidor. Det blir det inte idag, med min koncentrationsförmåga som är nergrävd i nån skräphög nånstans. Men jag måste väl i alla fall få en tanke och tillbaka tonen. Så den här helgen får jag väl läsa en massa. Ska försöka gräva fram några noveller också, och ev Den allvarsamma leken... Får väl ljuga ihop något om omöjlig kärlek då, för det var ju sånt han skrev om....
Jag har inte alls någon lust att vare sig läsa Söderberg eller skriva novell/romanbörjan. Men det är kanske det jag behöver just nu. Tänka på något helt annat än mitt eget och det omkring mig.
Idag har jag inte hört något nytt än, men de skulle ringa från SOS international idag igen, när de pratat med sjukhuset. Borde ha sovit bra inatt tycker jag, eftersom det var lugnare igår, men... näe... jag låg vaken. Hur ska jag orka föda barn snart om jag inte får sova? Om fem dagar har jag gått lika länge som jag gjorde med Emil, så det kanske är dags snart. Eller inte.... Jag blir väl igångsatt i augusti....
Ja, så är det väl bara att använda den sista en och en halv timmen som ungarna är borta till doktor Glas då.... På med läsglasögonen höll jag nästan på att säga, men några såna har jag ju inte och har aldrig haft.
1 kommentar:
Tänker på dig och din mamma.Man har så svårt att förstå varför en människa kan göra sånt här mot en annan människa. Jag hoppas verkligen att kommer att lösa sig och att han får ta sitt straff. Din mamma har en lång väg att vandra ,men vid er vid sin sida så hoppas och tror jag att det fixar sig. Kram...tyrasmatte.
Skicka en kommentar