Mina kära föräldrar....

Idag ska det handla mest om mina kära föräldrar, inte om dem tillsammans, men om dem var för sig.

Först tar vi pappa, för det är hans dag idag. Han fyller år. 40 säger han själv. Jag tycker i och för sig att det låter konstigt att han var drygt tre år när jag kom, men om han säger det så... eh... eller så var det något om hur man räknar. Han sa nyss i telefon att man börjar räkna bakåt efter 50, och 5o var ju för tio år sen så. Ja, jag vill ju inte skriva det rakt ut om han inte är bekväm med det. Men då kanske ni själva förstår hur mycket han fyller. Så jag säger väl:

Grattis pappa på 40 årsdagen! Hoppas att du har en fantastisk dag trots att favoritdottern (han har bara en, men två söner också) inte är där idag. Inte för att jag tror att du sitter vid datorn och läser min blogg just idag, men någon annan dag säkert.
Kram på dej gamle man!



Och sen tar vi mamma. Det känns positivt där med kan jag lova. Idag har en Skandinavisk läkare som flugit ned till Montenegro träffat och undersökt henne. Han har sagt till SOS att han pratat med henne och att hon är klar. Exakt vad som menades med klar är vi inte på det klara med (det var en dansk tjej som ringde till syrran idag och Linda förstod kanske inte precis vart enda ord, men det viktigaste tror vi). Det kan ha varit så att hon var klar i huvudet, men också så att hon är klar för att åka hem. Hjärta och kärl var också bra och inga nya ingrepp har gjorts. Man planerar att hon ska flygas hem till Sverige på fredag. Vi vet inte vart hon hamnar, men någonstans i Stockholmsregionen sa de. Vi får veta i morgon eller på fredag. Skulle väl tro att det blir Uppsala, eller möjligen Karolinska kanske. Eller jag vet inte, men något med specialkunskaper för såna skador i alla fall. För mig kvittar det vilket, bara hon får komma hem. Jag litar på att man gör vad man kan för henne.

Min egen dag då. Ja, jag har gjort lite av varje, med betoning på lite. Fick sova skapligt inatt. Somnade kanske vid halv två och vaknade första gången vid sju av att Emil skrek, men både han och ajg somnade om en timme tills klockan rinde vid åtta. Så det blev ju faktiskt hela 6 och en halv timme innan vi gick upp allihopa.

När ungarna var borta så tänkte vi få lita gjort här hemma, men så väldans mycket blev det väl inte. Lite tvätt gräsklippning och avsopning av altanen. Med vilopauser emellan. Jag sklippte alltså inte grsäet, men fick i uppgift att plocka leksaker innan.

Vi hämtade kidsen och mutade dem (jo mutade - för mutor är bra ibland) med att om de var snälla på Plantagen så skulle de få gå till Mc Donalds och äta glass sen. Så vi var lääänge på Plantagen och jag köpte mig lite ditt och datt, bla två plantor med Amerikanska blåbär, för man ska ha två av olika sorter säger de. Och så fick jag två tomatplantor, en med gulka och en med svarta tomater. Jag tror att båda var små körsbär. Och så fick jag en planta med nätmelon också. Spännande ska det bli att se om den ger något i sommar. Slutligen så skule jag köpa ett sexpack petunior, men jag ville ha cerisa och Anton ville ha lila, så det blev både och. han vill helst ha sina inne på sitt rum, men gick väl till slut med på att det blir ute. Vi får väl plantera lite i morgon han och jag. För sånt tycker han om att göra. Sen belv det slutligen Mac Donalds då, fast inte bara glass, utan hela baletten, med glass till efterrätt. Jag kom på den briljanta iden att ge bort mina strips till Emil så att jag skulle orka glass. Smart va? Glass är godare än strips i min värld, och säkert nyttigare - för det var en maränswissvariant....

Väl hemma igen så planterade jag mina blådär och rensade halva jordgubbslandet innan jag fick nog. Det är ett bra land som är upphöjt så jag når det när jag sitter på stol. Jag klarar varken att sitta på huk eller knä just nu och börja mig är döden för ryggen. Har ett lätt skadat knä som mår så där. För nån vecka sen så snavade jag rätt illa på en leksak här hemma och for rakt fram på köksgolvet. Som tur var fick knäet ta smällen och inte magen. Jag har inte ont alls, mer än när jag ska böja det för mycket eller sitta på knä eller huk. Jag är mest glad att det var just knäet som tog den smällen och inte magen.

Nu ska jag väl ta min dagliga surfrunda.

God kväll vänner!