Tur att jag var hemma!

Den här dan började som vilken måndag som helst med frukost och ungar som skulle iväg. Sen gick jag här hemma och plockade lite med tvätt och annat. Ett vettigt pass på crosstrainern blev det också och en dusch. Sen när jag skulle klä på mig så hände något konstigt. Helt plötsligt var jag matt, varm, yr och lite illamående, men inte kräkfördig. Jag halvkläde mig och gick ut efter posten i t-shirt för att svalka av mig. Men då började jag tokfrysa i stället och det andra bara tilltog. Aha, blodsockerfall tänkte jag och tryckte i mig en chokladboll och en halv banan med stor möda. Nä - inge bättre och tio minuter kvar tills jag måste åka till jobbet. Ringde jobbet och svamlade ihop något och landade sen på soffan. Där blev jag kvar i många timmar. Sov hela dan och drömde vidriga drömmar. Tur jag var hemma när det hände, för jag hade aldrig klarat av att ta mig hem om det hänt på jobbet. Jag hade nog inte ens orkat gå till lärarrummet. Vi har lååååga korridorer där och jag är längst bort.

Illamåendet avtog rätt snabbt och yrseln är inte så farlig längre, men jag är matt. Vet dock inte om jag kan sova nu efter all dagsömn. Har försökt att äta i kapp framför tvn nu på kvällen. Håll tummarna för att jag är bra i morgon och för att det inte smittar resten av familjen.