29 december 2008

En slags skitdag idag.... och ett par julkort




Julkorten tror jag inte att jag har visat än. Om jag har gjort det så ber jag om ursäkt.

Skitdag ja... Eller inte dålig egentligen, bara lite lätt full av skit. Emil har fått nåt i magen som ja.. gör att han har haft diarre hela dan. Blä, säger jag som varit tvungen att ta reda på det. Men han är inte sjuk eller dålig. Han blir så ibland ändå, kanske för att han äter allt snusk han hittar eller kanske för att han helt enkelt har en känslig mage. Vi har dock varit inne hela dan eftersom man inte riktigt vet när det kommer mer...

Så idag har jag tittat ut på det fina vädret och känt mig inlåst, och som en slags betjänt åt två små herrar som bett om att jag ska göra saker åt dem hela tiden. Pust och stön.

Den som ändå finge vara för sig själv nån dag då och då. Varför är vi de enda föräldrarna i hela världen som aldrig har barnvakt nästan. Nej inte enda kanske, men ibland känns det så. Det skulle vara så lyxigt om någon annan gick upp på mornarna ibland med mina barn, eller om det fanns någon som kunde eller ville vara med dem då och så, så att man kunde få en stund för sig själv. Missförstå mig inte. jag älskar mina ungar och vill vara med dem, men någon gång ibland skulle jag vilja andas också.Jag funderar på att ringa och tigga om en liten liten stunds barnvakt i morgon, skulle i alla fall vilja gå på stan en stund själv. Vilken lycka det vore. men jag vet inte om jag vågar, för jag har ju redan bett svärmor om barnvakt på fredag och det har hon lovat. Men jag är rädd att hon ändrar sig eftersom det är redan klockan åtta på morogonen, eller rättare sagt halv åtta. Vi ska på ultraljud på fredag morgon och ska vara uppe på sjukhuset klockan åtta. Risken är nog rätt stor att jag får åka själv. För man får ju inte ha barnen med sig där. Synd bara om Janne missar det.

Nåja, slut med gnället. Annars är det ganska okej här. Förkylningen släpper långsamt taget om mig och jag börjar känna mig i alla fall okej nu, men rätt trött. Eller rättare sagt jättetrött, men jag är ju ledig och hemma. Vi har hållt ungarna uppe länge på kvällarna nu så att de sover riktigt länge på mornarna. Eftersom Janne redan gått till jobbet när Anton vaknade vid tjugo över nie idag, så kunde han bara glida ner på hans sida i sängen och titta på TV. För en gångs skull fick Emil sova ut så länge han ville utan en storebror som utövade väckningsbus på honom, så han kom in vid tjugo i tio. Så vad klagar jag på? Jag fick ju faktiskt en ganska rejäl sovmorgon idag ändå.

Två dar kvar tills nyår är det också. Shit! Vart tog den här hösten vägen? Jag vet inte. Som vanligt har vi inga roliga planer för nyår, men det brukar alltid lösa sig ändå. kanske gör det det i år också.

1 kommentar:

Anonym sa...

Som din far tycker jag att det är jättesynd om dig att du sällan har barnvakt, jag tycker det är jättesynd om mig som är morfar till barnen och aldrig får ha hand om dem. Det verkar ju som om vi inte bryr oss om er när ni vill ha en barnfri tid.