Sjuk

Så idag får ni ingen bild. Lägger mig igen.

Tabletter och böcker

Ja, så ser min måndag ut. Skitförkylning!

Skrivardag idag

och en layout till er i knepiga färger. En färgutmaning var det och jag tycker inta att orange. lila, gult och grönt är en så väldigt lätt färgkombination att scrappa i, men det var en utmaning och jag gillar när det är svårt. Skam den som ger sig liksom.



Nu ska jag dyka in i Per Olov Enquists värld och försöka få ihop en text om boken "Nedstörad ängel". Det blir inte lätt det heller. Boken var oerhört lätt att läsa, men svår att förstå. Mycket under ytan där att fundera på... Men det som är svårt är ju en utmaning så word, here I come. Skam den som ger sig.

Måste ha skrikigt för högt

När jag skrek vårskriket alltså, för nu är jag genomförkyld igen. Det går runt här hemma hela tiden, i över tre veckor nu. Jag och Janne diskuterar olika konspirationsteorier där i är offren och virusen är de onda. Alla scenarior är lika illa. Vi förlorar. Jag har ett gummihivud som ekar idag.

Bjuder på en layout med en turkos pyjje, en sån som jag kanske borde gå omkring i idag. Om den varit i min storlek vill säga. Det är en av grejerna vi köpte till Joel innan han föddes.

Dags för stora vårskriket

Ja, nu är det väl ändå dags för stora vårskriket snart. Till och med min tomt är nästan snöfri idag. Bjuder er på ett vårigt kort och loggar ut för att göra nytta. Idag ska två barn till svärisarna och ett på kalas. Under tiden ska jag och min äkta hälft röja förråd och slänga på tippen. Det är bara att inse; vi har för mycket saker för vårt lilla hus.

Hittar vi ett nytt hus snart så är det ju bra att börja göra detta säljbart och hittar vi inget så skadar det ju inte att frigöra plats.

Friday I´m in love...

Jo, men visst är det något visst med fredagar. Det måste det ju vara när det finns låtar om den dagen och när det finns uttryck som TGIF och när fredagsmys faktiskt blivit ett vedertaget begrepp. Ja, jag vet att jag är hemma hela veckorna, men det är ändå speciellt med fredagar. I eftermiddag när alla mina killar kommer hem och landar för helgen med fredagsmyset och allt så vet jag, att i morgon är det veckan bästa morgon. Lugn och ro, ingen stress och långfrulle med tidning osv. Idag ligger hela goa fina helgen framför oss. Jag får vara med familjen och mysa. Det är livet det!



Kortet gjorde jag till min kompis Marika när hon fyllde år för några veckor sedan. Undrar hur hon har det idag. Hon och Christer och alla tre barnen är på semester i London och skulle flyga hem idag. Jag hoppas att de bara njuter av att få några extra dagars semester innan vulkanaskan har skingrats uppe i luften.

Själv ska jag göra sista skrivarrycket för veckan nu. Dikten som skulle vara inne i måndags måste bara bli skriven och inlämnad och sen måste jag in och läsa och ge respons på kursarnas dikter. Men det blir kul. Jag har också ett antal texter att skriva om samt några att bearbeta. Och så ska jag ju skriva en kulturjournalistisk artikel som riktar sig till ungdomar också samt en artikel om samma sak till vuxna. Jag har en aning om vad det ska handla om. Vad väntar jag på? Dags att skriva så att tangenterna glöder.

Ska bara hämta mer kaffe och leta efter nån juste skrivarmusik.

Lite ordning på nånting

Nu har jag plockat och sorterat och funderat och antecknat i kalendern och på min to-do-list samt slängt en del skräppapper. Resultat: Lite ordning på nånting. Alltid något!! Undrar om jag ska dyka ner i något mer krafs och rota runt och sortera lite eller om jag ska ta och fixa lite lunch.

Bjuder på ett vårigt kort för att pigga upp lite, för nu blev det bra grått och mörkt ute. Fast det var rätt skönt promenadväder i morse i alla fall.

Ingen ordning på allting

Idag är det ingen ordning på allting här hemma, som Pippi skulle ha sagt. Jag vaknade och hade onsdag. När jag hade lämnat ungarna kom jag på att det var torsdag och att Anton skulle ha gympa. Jag packade hans kläder och rusade iväg till skolan igen bara för att upptäcka att de redan hade gått till gympan. Så det var bara att g¨hem igen. i villervallan somnade Joel utan morgongröten... stackarn.

Tänkte liva upp er med lite sköna åttiotalsvibbar. Vi hade en utmaning på svensk scrapbboking i mars och så här såg mina alster ut.












Nu vill jag verkligen ha vår på riktigt. Igår gjorde jag mitt bästa för att hjälpa den lit på traven. Jag har liksom insett att det är snöfritt nästan överallt utom på min tomt. Styrelsen där jag bor vill inte att vi tar bort tallarna utanför oss, de som gör att det är skugga på tomten hela tiden. Vad det nu kan ha för betydelse för någon som bor flera hundra meter bort. För att göra lite vår i alla fall så skottade vi, jag och Anton, vi skottade och skottade och skottade lite till och fick bort ganska mycket snö till utanför staketet. Sen fick Janne skotta lite han med.

Nu ska jag plocka lite med papper och sånt tror jag och försöka få ordning på kaoset här hemma, så kanske det i alla fall blir lite ordning på nånting...

En namnskylt

När jag var i Karlstad på mässa för en dryg månad sedan bar jag den här skylten. Vi som är med i Teamet Svensk Scrapbooking utmanade varandra att göra en skylt som var gul och blå. Vi kanske var rädda att inte synas. Rädslan var dock obefogad då vi fick blå pikétröjor som nog syntes rätt bra de med. Om några månader är det dags igen, men det ryktas att platserna till träffen börjar ta slut. På mässan får dock alla plats. Om du vill veta mer kan du läsa här.

Inatt har Joel sovit nästan hela natten och jag tror att jag lyckades leverera både Anton och Emil i tid fast vi inte tog bilen. Jag fick alltså till morgonpromenaden idag. Yeah! Så gott att vara jag nu!!

Lite till Pappersvinden

Här kommer ett gäng alster som ajg ahr bloggat hos Pappersvinden, men inte här. Först en layout på liten Anton som badar i diskhon.

Sen en väldigt enkel anteckningsbok. Att dekorera sådana för mycket funkar inte jättebra. Dekorationerna går lätt sönder när man använder boken.

Ett ganska bulligt kort.

Och ett till.

Och slutligen en layout på Emil. Rubriken är klippt ur ett papper och kändes klockren. Jag menar, vem vill inte säga det till sina barn?


Idag är det dags att skriva lite mer om jag orkar. Vi var vakna mellan kvart över två och fyra i natt Joel och jag. Han hade det tufft med hosta lillkillen. Nu vilar han dock skönt så jag ska dricka kaffe och försöka skriva en dikt.

Inte vackert kanske...

...men lite kul i alla fall, med ett smurfigt kort. Kom just på att jag städade bort det innan Antons kalas och faktiskt glömde att ge honom det på födelsedagen. Tankspridd jag? Näe, bara lite. Han kan få det i morgon om han vill.

Idag skulle jag ju lämna in tre texter till högskolan. Det lyckades inte riktigt, men två är inskickade och det var de två långa, novellen och dagbokstexten. Dikten sparar jag till i morgon. Två av tre är okej. Jag behöver inte vara bäst eller perfekt hela tiden. Jag duger ändå. Hoppas jag.

Tror att jag efter en dag av kämpande med orden ska unna mig en stunds papperspyssel. Om jag orkar, annars lockar kudden och en bra bok lite grann det med. Tre nätter med för lite sömn sätter spår.

Less is more, kanske.

Det här är nog det närmsta less is more jag kommer. Jag brukar annars envist hävda motsatsen; more is more. Det var ett bidrag till scrappiz cc där fokus skulle vara på det stämplade motivet. Jag vet dock inte om mitt blir godkänt i tävlingen eftersom jag inte har stämplat utan ritat själv.

Idag är det inlämning till en av mina kurser. Jag ska senast vid midnatt leverera en kärleksnovell, en dagbokstext inspirerad av en novell av Virginia Woolf och slutligen en längre dikt som innehåller ord hämtade ur en flora. Novellen och dagboken är halvskrivna och dikten inte påbörjad. Hu! Två veckors förkylning i familjen är ingen bra skrivuppladdning. Men idag är alla iväg utom Joel och jag och han hade bara 37,8 idag, så det går åt rätt håll (hoppas jag).

Nu: kaffe, ner med Mozilla Firefox och racerfart i Word. Jag vet inte ens hur jag ska fortsätta mina texter, men med lite Spotify så ska det nog gå. Det brukar det göra.

Vad är väl en träff med pysselgänget...

...mot att vara hemma med liten febrig Joel? Alldeles, alldeles... underbar antar jag. Nåja, hoppas de har kul. Själv filurar jag här hemma och har precis laddat upp mina bidrag till cybercroppen på scrappiz som slutar idag. 9 bidrag fick jag ihop, fast jag inte tyckte att jag gjort så många. Här kommer ett av dem, en gurkburk som ska bli knappburk.

Utmaningen var att använda sig av band på ett kreativt sätt. Om det är tillräckligt kreativt vet jag inte, men jag har fyra band på min burk; ett runt midjan, ett kring lockets kant ett i blommans innersta lager och ett i blommans näst yttersta lager. Självklart kröntes skapelsen med både halvpärlor och glitter.

Ett tips: om man på slutet vill blinga med två olika grejer, så ska man ta det okladdiga först. Det gjorde inte jag. Nu glittrar det här hemma igen. Gott! Då fick vi lite glamour i sjukstugan. Det behövs, för idag är han uppe i nästan 39 grader igen, sötaste snorbollen Joel.

Blingade till svärmor

När svärmor fyllde år i februari så önskade hon sig handgjorda smycken så jag blingade helt enkelt till henne en aning med detta:



Hon önskade sig något i lila, men det jag hade i lila behövde lättas upp en aning med... ja, turkost kanske. Det är alltså ett halsband i en modell som jag gjort rätt många av nu. Det går snabbt och enkelt att få ihop halsband i just den här modellen och jag gillar den.



Och så ett matchande armband förstås, av memory wire. Jag är alldeles särskilt nöjd med att jag lyckades få fokus på den bortre raden av pärlor. Det är svårt att fotografera smycken när man är väldigt glad, men extremt amatör. Den här gången blev det dock som jag tänkt.



Jag har gjort ganska många smycken vid det här laget, men jag har glömt att fota de flesta innan jag gett bort dem och de jag har fotat har jag glömt att blogga. Så kan det bli.

Har haft en riktigt jobbig natt. Liten Joel har varit febrig i ett par dygn, men nu har febern övergått i en dunderförkylning. Pappan sover sig genom världskrig och sjuka barn. Själv har jag inte sovit, varken i natt eller nu på morgonen när de stora killarna vaknade. Lite som vanligt alltså. Han sover fortfarande. Precis som vanligt.

Lite tröttare, lite ont i huvudet, ett stort förkylningssår på näsan och mycket pysselsugen. Jag tar en innedag idag!! Har en alldeles rosa idé i huvudet och den måste ut...

Sörens kakburk

Kompisens pappa fyllde år i vintras och tyckte att han behövde en kakburk. Han fick den här av mig. Det är en vanlig pepparkaksburk som diskats noga för att inte de nya kakorna han lägger i ska smaka pepparkaka. Jag klädde den med papper och satte dit lite utstansade blommor och swirlar samt några akrylpärlor. Ett guldigt möbelband fick fixa guldkanten i tilvaron.

Ryktet säger att han blev nöjd och använder sin burk.

Spinner cards i mängder

För någon månad sedan fick jag en beställning av ett par kompisar. Deras son fyllde fem år och behövde inbjudningskort till kalaset. Jag fick en liten hint om att han gillar bilar och tänkte att spinner cards kunde ju vara kul att göra. Så jag gjorde 15 spinner cards på en gång. Det gör jag inte om!! Jag tror det tog minst 10 timmar att göra de där korten. Så många moment som skulle göras om och om igen. Det var definitivt ett av de tråkigaste pysslen jag gjort.


Fast jag tror att korten blev lite coola i alla fall. Det verkar som om pojken som skulle ha kalaset gillade dem och det är ju huvudsaken. Här är en närbild på ett kort. Bilen kan röra sig i det vågräta spåret och spinna runt sin egen axel.

Om ni har gott om papper i grälla färger, rätt många knappar, ett passande barnsligt motiv att färglägga samt gott om tålamod så tycker jag ni ska testa till nästa kalas. Men skyll inte på mig om det blir tråkigt. Jag föreslår att ni gör ett till någon speciell. Då är det nog jätteroligt att göra dem.

Här hemma råder sjukstuga och påsklov. Förkylningsbaskilusker har rullat runt i familjen i ett par veckor nu. Lilla Joel var den som blev sist. Igår hade han 39,4 i feber stackarn, idag bara 38. Jag funderar på om inte jag är på väg att få en andra förkylning så här lagom tills den första börjar släppa. Behöver jag säga att Anton och Emil är rastlösa som bara är hemma med mig och Joel?

Jag måste vara galen, men...

... jag har avslutat något som var roligt, trevligt och utvecklande. Egentligen fanns det ingen nackdel alls med att vara med, men jag slutade ändå. Vadå? Jo, jag har hoppat av designteamet i allt om scrapredaktionen.

Det känns allt lite tomt nu, men jag tror det blir bra så ändå. Jag har fått vara med från början och starta upp något fint och unikt tillsammans med talangfulla, trevliga, härliga människor. Jag var en del i ett fantastiskt gäng och jag trivdes med dem allihopa, liksom jag gjorde med designuppdraget.

Men någon sa att man ska sluta när det är som bäst, så det gjorde jag. Och det blir nog bra. Allt har sin tid och min tid på allt om scrap är nu över. Nu tänker jag bli en trogen läsare i stället. Varenda söndag. Bli det du med! Du hittar tidningen här.

Tack fina gänget på allt om scrap! Tycker om er!!

Nu får jag...

..stöka till i pysselhörnan igen om jag vill, för alla födelsdagskalas är över. Lite smått har jag börjat, så om nångon dag ska jag väl ha något att visa här igen. Om... barnen bara vill vara snällare så att jag kan få ro att pyssla en aning. Idag råder en lätt kalabalik här hemma. Anton och Emil slåss precis hela tiden och Joel fick inte sova för att de förde ett sånt liv... Ohh ljuvliga påsklov, vad härligt det är med uttråkade barn utan någon att leka med, men i behov av att landa efter en enda lång radda med besök och stök....

Mamman är trött nu!

Mellan alla kalas

Anton fyllde sju igår och vi firar i dagarna tre med olika kalas, därav bloggtorkan....

3

3 underverk har vi skapat tillsammans Janne och jag. I morgon fyller den äldsta av dem sju år. Tänk att vi har varit föräldrar i hela sju år....
Jag är en lycklig människa!!

Glad påsk!

Böcker

Är väl härliga? Jo, det är de. Här är en rubriksutmaning som jag gjorde till Stellas cc.

Blogcandy

Hos Inkido kan man vinna ett fint blogcandy om man går in här och följer instruktionerna.


Jag vill vinna!

Längtar efter maskrosor

Jopp, det gör jag. Dels för att de är alldeles sjusärdeles fina att titta på och dels för att när de dyker upp då är det försommar, den bästa tiden på året. Layouten är gjord efter en skissutmaning på Stellas.

Hey dreamer

Emil han traskar runt i sin egen lilla värld, brukar Anton säga. Jo, han är en liten drömmare, vår Emil. Hey dreamer är en fras i en låt som man skulle inspireras av i en av Stellas utmaningar förra helgen.Rött och turkost är rätt snyggt ihop ser jag.

Jag får aldrig nog

Jag kan inte få nog av alla fina mönster, färger, blommor dekorationer osv. Tur att jag scrappar så att jag kan frossa i allt det där ibland, för här hemma går det ju inte att frossa i rosa och mönster som en tok. Då blir väl alla killar alldeles galna. Och jag skulle nog inte vilja ha ett rosa hem heller för den delen.

Ytterligare ett tävlingsbidrag till ccn jag deltog i. Här gällde det att inspirerats av ett konstverk. Jag såg rosa, jag såg akrylfärg och mönster och någon rund form, sen flippade jag ut lite... fniss. Nä, men om sanningen ska fram så såg jag också ett collage.