Ett grattiskort till Linda och sjukskrivning?

Först och främst: Här kommer kortet Linda! Jag har inte postat det än, men du får tjuvkika på det här i bloggen först. Linda är alltså min lillasyster som fyllde 31 förra veckan. Tyvärr var jag inte där med tårta, så hon fick ingen. Du får massor av tårta nästa gång du kommer hit Linda! Grattis min älskade syster! Nästa gång vi ses vräker vi i oss tårta och firar din dag. Ett döskallekort har jag i alla fall gjort till dig, för det ville du ju ha.

Och om Mia läser det här, så ska du veta att jag har gjort ett 50-årskort till dig med, men det har inte heller kommit iväg. Ingen present har du fått heller.
Som ni märker så är det mycket som inte har hunnits med här! Nu till något helt annat: Om jag vågar så ska jag sjukskriva mig i morgon. Jag har gråtit till och från hela helgen, kan inte sluta. Kroppen säger ifrån på alla sätt och vis. Fick hela handen full av hår när jag hade duschat, och lika mycket till när jag försökte sätta upp det. Det har jag i och för sig fått varje dag ett bra tag nu.

Tack ni fantastiska människor som skrivit och kommenterat sen sist! Jag tror också att håret vill säga mig att det är för mycket nu. Man hittar ju inget annat fel på mig. Jag har inga brister och alla värden är bra. Förra gången jag tappade det jobbade jag heltid som lärare och pluggade på högskolan samtidigt. Man sa samma sak då.

Jag hoppas bara att jag vågar sjukskriva mig i morgon. Jag vet inte vad jag ska säga och är livrädd för att de blir arga och säger åt mig att klä på mig och åka dit. Men, förnuftet (och Janne) säger att det inte kan bli så. Men sen då? Ska jag ringa en läkare, en psykolog eller vad? Tänk om de säger att jag måste jobba, att jag bara larvar mig. Jag klarar ju faktiskt av att gå upp ur sängen. Och kroppen kanske inte är helt slutkörd eftersom jag vaknar nästan varje natt och ligger vaken ett par timmar med malande tankar. Skulle jag inte sova om jag var helt slut? Får man gå ut om man är sjukskriven? Får jag i alla fall gå och handla om det behövs? Får jag gå ut och gå i skogen om det känns bättre? Jag klarar ju av att pyssla, har gjort massor av kort i helgen. Klara man ändå att jobba då? Ska barnen vara hemma med mig eller får de gå till sin dagmamma även om jag är hemma? Är jag skyldig att åka till jobbet och lämna över till en vikarie? Måste jag planera lektionerna åt en vikarie? Oj, vad det snurrar. Jag vet varken ut eller in. Vad gör jag om föräldrar ringer hem och frågar om elever? Jag kan ju knappt tänka klart kring något som rör elever, resultat och så. Har försökt att skriva omdömen, men kan inte. Det går bara inte att få ner något.

Får man gå ner på stan och köpa sig en snygg mössa att dra ner över huvudet så att de kala fläckarna inte syns? Får man skratta mellan gråtattackerna, om något är kul?

Detta skulle vara en glad och trevlig scrapblogg tänkte jag när jag startade, nu är det bara klagan. Men jag hade ju scrappat en kort i alla fall. Den som bara vill se scrapalster kanske kan scrolla förbi texten och kolla på bilderna, eller läsa en annan blogg som är gladare än min...