23 oktober 2007

Ett litet ord #14 Dansar


Dansar gör jag inte riktigt idag, men det var härligt att plocka fram bilder från en dag när jag gjorde det. Det är svårt att skriva för han jag dansade med klänger på mig.... så, nu gick han iväg och snubblade sönder en dinousarieinhägnad av duplo - hemska människa, och han har jag dansat med!!
Tack snälla goa människor för inläggen. Jag är ju som sagt sjukskriven hela den här veckan. Nästa vecka är det lov och sen vat jag inte alls. Vad jag däremot vet är att jag äntligen ska få komma till doktorn i morgon. Jag har köat för att få komma till hudkliniken i månader, men inget har hänt. Igår skrev jag ett långt mail om hur det känns och att jag kan ta vilken återbudstid som helst, med kort varsel. Och tänka sig. Det tog bara en halvtimme innan en vänlig kvinna ringde och sa att jag får komma dit i morgon. Inte för att jag tror det gör att håret slutar falla av i morgon, men något bättre ställe än hudkliniken kan jag nog inte komma till just i morgon. Om någon kan hjälpa mig så är det väl de.
Att bara gå hemma är konstigt. Man vet inte vad man ska ta sig till. Idag har jag skurat golv, letat efter Emils försvunna galonisar hela tiden och gjort rent Emils skor från något mindre trevligt som ramlat ur bakdelen av en hund. Urk!
Men det är faktiskt lite skönt att vara hemma också, för jag har scrappat lite och gjort några kort också. Det är inte fel. Hur som hgelst så är det väldigt skönt med paus!

3 kommentarer:

Miapuh sa...

Tjenare :)
tackar, läget i dag?
Tjusig LO :))))


Kramis MP

Anonym sa...

Skönt att höra att du sjukskrev dig denna veckan . Good for You!
Man kan faktiskt ana en lite gladare Anki när man läser. Hoppas att det inte är jag som bara inbillar mig det ;)
Lycka till imorgon hos läkaren. Håller tummarna för att han kan hjälpa dig.
Kram, Sophia
Ps. Jätte-snygg LO oxå!

Marie - Med mina händer... sa...

Du... Jag har nästan lust att klubba ner dig. När jag läser vad du skrivit om hur du mår... och nu när du äntligen har tid för återhämtning så skurar du golv! :-)
Försöker tänka vad jag skulle behöva hört förra hösten när jag var ungefär där du är idag.
Jag körde på i 190 för jag trodde att det förväntades av mig och jag såg ingen annan utväg. Kroppen varnade (den visade på trötthet, illamående, mage i upplösningstillstånd, håravfall, dålig hy osv) men jag lyssnade inte. Tryckte snarare på gasen än att växla ner.
Önskar att någon klubbat ner mig då och sagt till mig: Sluta för helvete! Så här kan du inte hålla på.
Tänkte att bara julen är över så lugnar allt ner sig, då får jag tid att ta det lugnt och äta upp mig (kan inte äta när jag är stressad).
Men jag kom inte så långt. Jag kraschade veckan innan jul. Kunde inte ta mig upp ur sängen, än mindre ta mig till jobbet.

Lyssna till varningsklockorna! Ta det på allvar! Stanna upp och reflektera. Återhämta dig. Vill tipsa dig om att läsa på min hemsida, kikar du under senaste nytt så skrev jag senast igår ett inlägg som kanske kan få dig att tänka till. Omvärdera.

För det är inte värt det. Jag är sjukskriven på heltid än. Det tar lång tid att läka om man kör slut på sig. Vi är ju olika människor så jag ska inte jämföra dig med mig... men jag hör absolut varningsklockor. Hoppas jag kan få dig att stanna upp och reflektera. Därav detta långa svamliga inlägg.

Ta hand om dig! Kram från Marie/Lily