Ett litet ord#11 - vänner

Den här veckan har ett litet ord utmanat oss att scrappa kring ordet vänner. Det fick bli om Anton och hans allra bästa vän Filip. De två är ett riktigt radarpar. Om mina egna vänner är det svårare att scrappa. Jag har inte så många bilder, inte nya i alla fall. Många har flyttat, eller så har jag flyttat från dem. Och några har jag nog mer eller mindre förlorat. Inte på grund av bråk eller osämja. Utan mest för att jag inte har vårdat vänskapen så bra. Jag är så dålig på att höra av mig till människor som jag tycker om. Jag tänker ofta att jag ska ringa, eller att jag ska hälsa på , men sen blir det inget av det hela. Fy skäms på mig!

Sen sitter man där ensam på helgerna. Hur svårt ska det egentligen vara att ta upp telefonen att ringa?! Ursäkterna är många som vanligt; jag har inte haft tid, jag har inte mått så bra, jag måste, jag borde...

Så om någon gammal vän läser detta: Var så säker, jag gillar dig skarpt, men jag är urdålig på att höra av mig!

Pay it forward

Jag hade den stora turen att bli PIFad idag av Madeleine. Det kändes jätteroligt eftersom hon är en av de personer som inspirerar mig allra mest i mitt scrappande. Hon har tillsammans med Kristina startat den helt underbara utmaningsbloggen http://www.ettlitetord.blogspot.com/ Om du som är inne här mot all förmodan har missat den bloggen och gillar att scrappa så tycker jag att du genast ska bege dig dit efter att du har kommenterat här.

Pay it forward innebär i korthet att man fortsätter att skicka en gåva till någon som i sin tur skickar till någon annan. Ja, ni begriper säkert! Ni som vill, är med i utlottningen av lite scraprelaterat material. Är du inte scrappare så får jag väl hitta på något annat. Jag lottar ut 3 pris bland er som kommenterar detta inlägg fram tom söndagen den 30 september.

Jag vet inte om jag har så många besökare här, för det brukar inte vara så värst många kommentarer. Därför har just du stor chans till vinst just nu! Jag hoppas att ni som vinner PIFar vidare!

När du har kommenterat och eventuellt besökt ett litet ord så tycker jag också att du ska ta en kik inne på http://www.svenskscrapbooking.se/ för där har jag och de andra tjejerna i Teamet en hel del skoj för oss just nu. Vi planerar för fullt inför cybercropen som kör igång helgen 6-7 oktober. Det blir självklart många roliga tävlingar och priser som defintivt inte går av för hackor. Välkommen dit!

Ikväll får det allt bli tidig nattning för mig, så jag ska strax kravla mig uppför trappen. Jag har ju varit uppe och ylat på fullmånen en hel natt nu höll jag på att säga. Kanske inte, men nästan. Är i alla fall in till döden trött eftersom min i vanliga fall snälla fina klass var minst sagt krävande idag när jag hade turen att ha dem precis hela eftermiddagen. Mina egna barn har däremot för en gångs skull varit som små änglar idag. *Tänker febrilt att jag måste ta i trä och trevar efter Jannes skalle, men icke då: Han har rymt, så jag tar i min egen*

Min make har för övrigt panikåkt till Statiol. Observera åkt, trots att det tar max tre minuter att gå dit. Han var bara tvungen att ha godis. Hemska tanke; Jag tror att han är gravid, eller har mens! Jag kan bli så då, men jag varken har eller är något av dem så jag är lugn och tänker blunda när han kommer där med sina sliskiga och onyttiga kaloribomber. Nu kom han hem och ville ha kameran för att fota fullmånen, men den ligger tyvärr på jobbet. Han är galen, varför skulle han annars göra det.

Godnatt säger jag och hoppas att det hörs eftersom jag har munnen full av colanapp, rosa svamp och hallonshot - samtidigt. Underbar karaktär va?!

Ett litet ord, extrautmaning # 10 perfekt

Perfekt! tänkte jag när jag såg dagens extrautmaning. Perfekt att den passar mig som hand i handske just nu, och perfekt att det ligger nya fina papper och väntar. Perfekt kändes det och perfekt var ordet.

Jag behövde verkligen få scrappa idag efter en rörig och ganska intensiv jobbdag. Har ju mått rätt kasst i ett tag. skulle verkligen behöva ta tag i livet och styra upp min jobbsituation, och stressen.

Vet ni något gulligt som hände mig idag. När jag kom hem hade någon plockat upp alla leksaker från golvet, dammsugit och röjt i köket. Underbar känsla! Denne någon hade tagit hemmalunch idag och slitit som en galning för sin frus skull. ullig och go han är va?

Idag vill jag också sända en extra kram till mina goa snälla vänner som peppade mig lite extra när jag hade ett gnällinlägg häromdan när allt kändes pest. Jag vet itne om det känns bättre idag, men jag har i alla fall fått veta att jag ska få komma till hudkliniken inom tre månader för fortsatt utredning (om jag har något hår kvar då). Har varit ute i värmen idag också. Jag blev lite gladare av att få sitta i sole en stund med en tidning i handen och veta att det var nystädat inne.

Ett litet ord#10 nyfiken

Nyfiken=Anton. Enklare kan det inte bli! Det är bara så det är. Visst är papperet underbart? Det och några andra saker låg och väntade här hemma idag när jag kom från jobbet. Det var en vinst som utlottades i en tidigare utmaning hos www.ettlitetord.blogspot.com Sånt kan göra en glad en måndag. Särskilt med tanke på att en hel del har känts tungt på slutet, se förra inlägget.
om du mot all förmodan missat ett litet ord - gå dit på en gång och inspireras!

Titta vad jag fick!

Idag fick jag en present av min fyraårige son, Anton. Han har gjort den till mig. Han säger att det är en bild på mig. När han skulle göra den fick han dock i uppgift att måla sig själv. Visst är den fin? Graben har ju sinne för vilka färger som är fina!

För övrigt så är jag in i döden trött. Jag fattar inte hur alla andra som har småbarn kan se så pigga ut jämt. Jag kan ju knappast vara den första i världen som heltidsarbetar och har småttingar. Mitt hem är kaos - det finns högar av tvätt och all disk som stod i köket fick inte ens plats i maskinen. Golvet är täckt av leksaker... Om någon ringer på dörren så tänker jag ignorera. Jag vågar inte öppna för någon som det ser ut här. Ungarna mutas just nu med film och snacks. Det gör ju inte direkt att jag känner mig som någon supermamma, men jag orkar inte annat.

Jag har hostat i över två veckor och det gör ont i bröstkorgen nacken och någon muskel vid skulderbladet ungefär. Håret trillar av i allt snabbare takt. Jag känner mig ful och slut.

Vissa politiker i min kommun tror att vi lärare bara jobbar 18 timmar i veckan eftersom det är ungefär så länge vi har lektioner. Därför vill man lägga mer tid på oss alternativt ge oss fler elever för att få budgeten att gå ihop. Deras budget har liksom kraschat. I dag stod det i tidningen att de inte klarar budgeten pga lärarnas höga löneökningar. Vi har inte fått en krona hittills. Det kommunen vill ge oss är ynka 2%. De är jätteförvånade att vi inte vill ha det när alla andra får mycket mer. Usch vad hemska vi lärare är, som inte vill ha mindre löneökningar än alla andra och inte heller vill jobba mycket mer för samma lön.

Jag undrar vad dessa politiker vet om hur det är att sitta och jobba till långt in på nätterna utan att få en krona extra för det, för att man inte har hunnit tidigare under dagen och måste ha det klart till nästa dag. Jag undrar om de vet hur det är att varken hinna gå på toa eller fika när man vill eller behöver. Jag undrar om de på allvar tror att jag struntar i att trösta en ledsen elev eller i att prata med en förälder som ringer, bara för att jag råkade ha lunch.

Nä! Jag tro inte de vet ett skit. Jag är bara så trött på allt som har med jobb att göra. Jag vaknar mitt i nätterna och tänker på jobbet, jag drömmer mardrömmar om det. Jag kräks snart på eländet. Förresten visade läkarbesöket för ett tag sen att det inte var några fel på mina prover. Jag är fullkomligt frisk säger min läkare. Men faktum kvarstår - jag tappar mitt hår. Hon trodde att det kanske kunde bero på stress.

Vad sjutton ska jag göra åt eländet? Sova någon timme mindre så jag kan jobba långsammare? Strunta i att vara mamma och fru? Låta huset förfalla ännu mer? Sluta ha hobbies? Jag ger upp snart!

extrautmaning#9 avundsjuk

Ännu en Lo med OH. Kul att leta bokstäver i olika tidningar och bara rita av. Gillade effekten av det fast det var så enkelt att göra. Avundsjuka är ju inte vackert, utan vasst och lite rivigt. Det var det jag ville visa här med färgerna, rivna kanter och så klart säkerhetsnålarna.

Ett litet ord#9 Nu

Har scrappat på OH-film, men haft papper under. Roligt att testa något nytt. Handlade om just den här kvällen och om lyckan att göra det jag ville i stället för det jag borde.

extrautmaning#8 grinig

Jag är inte alls särskilt grinig idag, ändå har jag just funderat på när jag är det. Tur att jag inte är det så ofta, för det vore trist. Jag vill aldrig bli en grinig gammal kärring som går omkring och retar sig på folk och väntar på en anledning att explodera i spydiga haranger. Då vore jag nog en sorglig figur. Däremot är jag gärna lite bitchig då och då för husbehov. Men det är en helt annan sak...

Anledningen till denna grinighet är alltså inte alls ett ihopstötande med viss grinig människa i omgivningarna här utanför, utan helt enkelt för att ordet grinig var en extrautmaning hos ett litet ord idag. Snabbscrappat blev det, för jag såg det sent. Men det blev något i all fall.

ord#8 förr

Ordet förr var det svåraste hittills, men till sist kom det. Naturligtvis skulle jag fundera på om det var bättre förr. Och det var det ju inte, men en del var sig ganska likt.

Trött idag. Har jobbat första dagen efter sjukskrivningen förra veckan och är knappast frisk än. Tänkte lägga mig tidigt, men så fick jag se att det finns en extrautmaning på ett litet ord. Så nu blir det nog lite scrap ändå.

Lite sorgligt

Igår somnade vår lilla Hobbe in fem år gammal. En snäll och go degupojke som vi har haft förmånen att ha boende hos oss i nästan fem år. Det är alltid tråkigt att mista ett husdjur, men jag är tacksam för att det gick fort. Vi hann knappt förstå att han var dålig förrän det var över. Så nu är vi husdjurslösa. Det känns tomt.

Själv är jag genomförkyld och har feber. Är hemma från jobbet och har sovit hela förmiddagen. Just nu svettas och fryser jag samtidigt.

Extrautmaning#7 paraply

I morse var jag in och kikade på ett litet ord-bloggen och hittade dagens ord: Paraply. Shit, tänkte jag. Jag som knappt äger ett paraply. Eller, jo, jag kanske har ett, men jag har nog aldrig använt det.

Halva dan har jag gått och mässat tyst för mig själv....paraply....paraply....kanske?....näe......men,paraply.............nä......

Inne på olika affärer i Borlänge gick jag till och med och sneglade på paraplyer och funderade på att plocka upp mobilen och smygfota. Gissa om jag såg paraplyer överallt, typ i varje affär. Men, näe. Det kändes bara för dumt och skämmigt att springa och fota saker inne i affärer så där mitt i lördagsrusningen. Jag sprang förresten ut från kupolen över jätte jätte parkeringen för att hinna in i bilen innan en störtskur. Jag hade ju inget paraply.

Tills slut hade jag det: utan paraply, så klart. Naturligtvis skulle jag scrappa ordet paraply på det sätt som jag använder paraplyn. Dvs inte alls.

Då skulle jag bara hitta ett foto också... ett utan paraplyer. DET var ju i alla fall inte svårt eftersom jag säkert inte äger några foton med paraplyer på. Men jag behövde nog ett foto där man i alla fall kunde ana att ett paraply kunde vara till nytta. jag hittade tre stycken, från första gången vi körde vår syskonvagn, i ösregn, utan paraply.

För övrigt så har jag haft en härlig lördag med två arga barn i en massa affärer och ännu argare barn hemma sen. Men jag stängde öronen och scrappade lite jag. Lagade inte ens middag, utan värmde bara lite rester.

Har också lagt huvudet extra mycket på sned till mannen och bett honom lägga in hela telefonlistan på nya mobilen. Har inte orkat göra det själv, och nu har han gjort det. Hi hi!

Förresten så var jag på panduro idag. Skulle bara köpa lite lite lim. När jag kom till kassan så blev det 250 pix. Och, nej, så dyrt var inte limmet....... Hm!