Att döda en buske...

...eller fyra, är inte lätt. Vi vet, det har vi ägnat många timmar åt den här helgen. De första två släppte taget direkt och står just nu utanför staketet i väntan på något annat. Men de andra två, oj, oj, oj. Två vuxna människor (en med muskler och en utan eftersom han lider av grönsaksskräck), spade, kofot, sekatör, och grymt mycket humör. Ändå tog det åtskilliga timmar. Men nu är de borta, gone, jämnade med marken, utplånade för alltid. För övrigt så har vi också grävt ner en sandlåda, dragit upp ungefär en skottkärra med maskrosor och fått sisådär 64 vansinnesutbrott på barn som hela tiden har befunnit sig där de inte borde vara och ägnat sig åt sånt de inte borde göra. Typ, kolla om en snigel kan få hjärnskakning när man skakar den i en plastleksak, om en bil med batteri i flyter, om jorden smakar bättre i ena rabatten än i den andra, om getingarna flyttar sig när man rusar mot dem och hur morsan reagerar när man skitar ner den nystädade altanen för tredje gången samma dag. Gah, det är bara för mycket nu. Om ni hör om några galningar som spolar av ungarna med trädgårdsslang ute på lördagskvällar så är det vi. Ja, jag vet det såg nog bisarrt ut, men vattnet var faktiskt ljummet och så leriga barn är inte välkomna in ens i detta ostädade hus.

Såg förresten i en gammal amelia (ja, jag ligger några nummer efter) häromdan att det fanns ett test om man riskerade att bli utbränd. Och njae, jag läste. Och konstaterade att jag vid det här laget mest står upp på grund av ohejdad vana och min extrema envishet. Men nog ryker det lite tufft ur öronen allt.

Nu återstår dagens mest delikata uppgift. Betala räkningarna. Grr, vad jag ogillar sådana tingester. Vi kommer att ha exakt 100 spänn över på kontot den här månaden när räkningar och lån är betalda. Skoj! Tur att man har humör, och hela 1000 spänn på andra kontot att sätta sprätt på innan den 20.

Ja, just det, det var mors dag idag. Själv fick jag en jättefin teckning som barnen och (mest) deras pappa hade ritat tillsammans. Min mamma fick ingenting av mig, eftersom jag hade glömt att skicka något. Jag ringde bara. Hemskt av mig, jag vet. Får nog bättra mig till nästa år.

Måste nog sluta nu, för NÅGON verkar lida av datorabstinens. Han har börjat yra där borta i soffan. Han pratar om mördarbuskar som växer upp ur jorden och....

Skor, skor, skor...

...är så fint tycker Anton och Emil, som ni ser. Det tycker jag med. Synd bara att jag är fattig som en kyrkråtta, eller snarare som den fattiga kyrkråttans utblottade kusin. Ungefär. Det blir alltså inga nya skor för mig, fast jag vil ha en sisådär 5-6 par i alla fall. Det är varje kvinnas rätt att vid behov fylla på förråden av skor, klädtrasor, handväskor och annat nödvändigt. Eller hur?

Just nu händer det väldigt lite intressant i mitt liv. Jag jobbar, är morsa och sover, jobbar, är morsa och sover. Guuu vilken tur att det snart är sommarlov! Bara lite mer än tre veckor kvar att jobba nu och att det är fredag i morgon. fredagskänslan ska man aldrig underskatta, även om jag är en av de som är sist kvar på fredagar på en arbetsplats för sisådär 500-600 personer. När de andra går hem brukar jag ha tre lektioner kvar ungefär. Skoj va?! Men å andra sidan så kan jag ju i alla fall dra ut på fredagskänslan mer än alla andra.

Om att vinna och få kommentarer på gammeldags sätt

Jag har vunnit idag, på scraputmaningens rally som hölls i helgen. Inte på grund av skicklighet, men väl av tur. Jag som aldrig brukar ha tur. När alla vinnare var korade så drogs också två priser som lottades ut. Och av 80 möjliga så var jag en av de två som vann. Jättekul! Jag skulle visst få någon slags bokstavsstämplar. Jag tror det hette foamstamps. Jag vet inte ens hur de fungerar, men det såg skoj ut när jag tittade på butikens sida. Den ovanstående bilden är också en vinst faktiskt, i en utmaning som hette Följa John på svensk scrapbooking.

Så var det kommentarer ja. För en stund sen fick jag faktiskt en kommentar av en som läst här, per telefon!!!! Du är allt för härlig mamma, men nästa gång kanske du vågar skriva något. Ha ha. För övrigt så väntar jag fortfarande på Lindas bild, den från Singellistan.

Trött nu, så jag ska nog masa mig uppför trappen och vända upp tofflorna snart. Lev väl!

Gubben i tunnan

Kollade just in de nyaste bilderna som vi laddade in här om dagen och hittade den här gubben. Söt va? Tänk att jag alltid trott att det var en regnvattentunna vi har där på baksidan, och så var det helt enkelt en sötgubbetunna. Han är för härlig Bull, förlåt Eeeemil.

Kul att några har kikat in här, är det syster och moster som skrivit måntro? Om ni är fler så får ni inte vara så fega, utan KOMMENTERA. Det är kul att få veta att en enda själ har läst, om någon orkade läsa förstås.

Angående min syster helt apropå så där, så har hon prickat av första punkten på sin singellista i helgen. Väntar ivrigt på att få en bild skickad på skapelsen. Vill inte ni också se?

Nu ska jag ägna mig åt en av livets väsenteligheter, jordgubbar. Ha, vad gott. Natti natti!

Trött efter rally och kalas

Söt kille va? Det är vår Anton, någon gång i slutet av sommaren 2005. Precis så där härlig och go har han varit idag. Bilden är en av de bidrag jag lämnade in till utmaningsrallyt idag. Satt uppe med utmaningarna till två inatt. På eftermiddagen har vi varit i Ludvika, först hos mamma och sen hos pappa som fyllde år idag. Grattis pappa!

Idag har vår skrivare varit dum, tycker vi. Eller vårt program för utskrifter. Eller den lila gubben som springer runt inne i datorn och ser till att allt ska funka. Ja, jag tror faktiskt mest på det sista. Om jag har tagit en svartvitbild så borde väl skrivaren försöka att skriva ut den i svartvitt, men inte då, den försöker att ta färg, fast patronen för färg är tvärslut. jag blir så trött på dessa manicker som inte gör som de ska. Shame on you, gubben i lådan!

Klistriga naglar...

...har jag nu eftersom jag har scrappat i någon timme nu. Jag försöker att få till några bidrag till utmaningsrallyt som jag deltar i. Utmanas gör jag verkligen eftersom jag har varit tvungen att använda färger som jag inte normalt använder, orange och gult till exempel. Och så har jag ju inte så många färdiga dekorationer att tillgå heller. Klurigt blir det. Nu är det inget bra ljus att fota i, så jag väntar med att lägga upp dem till i morgon. Några får nog hamna i mitt galleri hos svensk scrapbooking också. Här blir det bara blommor för tillfället. Jag är liksom lite småförtjust i att fota blommor. Men lägg märke till att det faktiskt är något mer på bilden.... Ja, just det, en såpbubbla. Tänka sig, hur hamnade den där?

Rally idag

Idag är det utmaningsrally på scraputmaningen. Jag har just tittat igenom alla utmaningarna och nu kliar det i fingrarna. Jag vill sätta igång bums. Men icke då. Janne är ute och bygger sandlåda och jag är ensam inne med vildarna. De gör allt för att riva ner både inredning och varandra. Ljudnivån är av sådan art att jag säkert skulle få gratis hörselskydd om någon mammamiljöinspektör hade vägarna förbi. Finns det några såna inspektörer? Det skulle behövas i alla fall, och ett mammafack som sponsrar en med gratis barnvakt för egentid då och då. Önsketanke!

En blomma kan jag behöva...

Så här på kvällen, som uppmuntran, efter en lång hård dag här hemma. Nåja, så hård har den väl inte varit, men ganska tuff eftersom vi varit lediga. Det betyder att vi varit tillsammans alla fyra nästan hela dan, och då är man trött.

På kvällen utbröt det stora kriget, KRIGET med stort K. Vapnet bestod av 24 toalettpappersrullar, ni vet, exakt så många som finns i en sån där bal man kan köpa. På ena sidan stod en ilsken man, som inte alls förstod tjusningen i att kasta rullar omkring sig. Tuffa motståndare var Bill och Bull.... förlåt, jag menar Anton och Emil. De hade värsta rullepartyt och kastade på varandra, på inredningen, men mest av allt på sin pappa. I bakgrunden smög en helt oskyldig *visslar och låtsas som ingenting* mamma, som inte alls hade uppmuntrat barnen att leka med de runda små tingestarna. Hon kunde inte på något sätt förstå vad som hänt eller HUR förpackningen kunde ha öppnats över huvud taget. Nä, hon hade inget med saken att göra alls....

Kom igen Janne, man måste få ha liiite skoj bland i alla fall!

Hej och välkommen till mig!

Det är jag som är Anki! Här inne kommer du att hitta en massa saker som jag har skapat, i ord eller bild. Det kan vara en teckning, ett kort jag gjort, en scrappad LO eller kanske något jag fotat. Om jag vågar kanske jag lägger in något av allt det jag skrivit, eller kanske ett boktips. Vi får se...