Jag har en skolkille!!

Jaha, då var det gjort. Anton Erik Martin Mårtensson har härmed lämnats över till Slättaskolans ömma vård för sju (svåra?) år. Nä, sju bra år ska det bli!! Snacka om att vara pirrig i hela kroppen. I går gick det snabbt att prata med honom och i morse studsade han upp vid 6.20 och undrade om vi inte skulle gå snart. Och då pratar vi om min morgontrötte sexåring som snarkat fram till niotiden på mornarna den här sommaren.

Jag hade kameran med mig, men fick inte upp den på skolgården, men i alla fall på vägen dit. Här på bilden har han precis varit och lämnat Emil hos dagmamman och blivit lyckönskad av alla där.

Oj vad stort det här var, för barnen och för alla föräldrar som stod där och hade svårt att släppa taget om sina små. För ja, ävern om de plötsligt har blivit stora så såg de så små ut när jag kikade in genom ett fönster och såg hur han pratade med sin fröken om något som han stoppade ner i sin byxficka. Kanske var det läxan... sommarminnet, som var en cirkusbiljett.