Förra veckan var Anton lite ledsen för att de andra pojkarna i skolan hade Pokemonkort och inte han. De stod i en ring på rasten och bytte. Han fick stå med, men hade ju inget att byta med. I helgen fick han några kort och idag skulle han ha med sig dem. Vi sa att han fick ta med sig max fem och Janne och han pratade länge igår om hur det funkar. När jag hämtat Anton idag berättade han glatt på vägen hem att han hade ett kort kvar. Jag undrade så klart varför han bara hade ett, men han hade ju bytt de andra sa han. Vad han inte hade förstått var så klart att man får något tillbaka när man byter. Vi pratade rätt länge om det och det gick väl upp för honom att det blivit fel, så småningom. Hans lösning var att ta med sig nya kort i morgon och se om han kanske har tur att få tillbaka något när han byter då. Det var inte min lösning. Han ska prata med de andra pojkarna i morgon och jag med fröken. Lilla gubben min. Det är nog inte lätt at tkomma till stora skolan från lilla gruppen hos dagmamman. Där hände aldrig sånt.Bilden föreställer en layout jag gjorde i helgen. Det var cybercrop hos scraplyckan och det här var ett av mina tolv alster. Ja, tolv blev det. Tre layouter och nio kort. Juat den här layouten handlar om behovet att fotografera, skriva och scrappa som jag har. Jag vill dokumentera och bevara.... kanske för att stoppa tiden för en stund. Jag hade älskat om mamma eller mormor eller farmor hade gjort det. Jag har ett vanligt babyalbum som mamma gjorde åt mig, men tänk om jag fått ännu mer. Deras tankar liksom. Undrar jsut om mina ban och barnbarn kommer att gilla alla mina alster i framtiden. Det et man aldrig.
Förmiddagen har gått åt till att betala räkningar och en del småfix här hemma. Har hållt på och försökt logga in på alla kurshemsidorna för kurserna jag antagits till, men kommer inte in på alla än. Ska ju plugga på deltid, så att Emil får vara hos dagmamman. Han behöver det, för sitt tal. Det han får av lek med andra barn kan han aldrig få av en vuxen. Det är dock inte klart än vilka kurser jag ska gå. Lever fortfarande på hoppet att tredje reserv betyder att jag kommer in på en.
3 kommentarer:
Känner verkligen med din son om korten. På förskolan där jag jobbar tar vi många gånger varje dag upp ämnena Rättvisa och Ärlighet. Vi har ju stor möjlighet att se alla barn och vad som händer, inte som det tyvärr kan bli i skolan. Jag hoppas av mitt hjärta att det jag lär ut på förskolan finns kvar hos de barn som gått där. Och de barn som lurat din son behöver få lära sej i sina hjärtan vad som är rätt och fel. Hoppas av mitt hjärta att din son har mod att säja ifrån när han blir orättvist behandlad.
Tack Elenor! Ska prata med fröken i morgon så ordnar det nog sig. Hon verkar jättebra, men vet nog inte om att det hänt bara.
Anton vågar nog, när han blir varm i kläderna.
Vad ledsen man blir när man hör om barn som blir lurade; idag kanske det gäller ett kort men i morgon vet man aldrig vad de andra kan komma på!
Snygg LO med papperen från graphic 45 tänkte jag säga - deltog också men kom inte på att jag kunde ta temat på detta sätt om mig själv!
C
Skicka en kommentar