21 mars 2009

Jag är ett ego som önskar sömn

Sitter här och pillar med några bilder i Photoshop. Den första blev så här. Det är ett beställningskort jag gjorde för ett tag sedan. Det skulle ges till en dam någonstans i England som gillar blommor och fyllde 80. Beställaren sa att kortet var mycket uppskattat. Roligt för mig att höra så klart. För jag gjorde det i all hast en sen kväll eftersom beställningen kom dagen innan de skull åka dit.

Idag har jag massor att göra, men orken är sisådär. Ett barn höll mig uppe i natt och ett annat i morse. Jag försökte knuffa på någon annan som jag tycker borde förstå att även jag kan behöva sovmorgon någon gång emellanåt, men tyvärr. Sovmornar är inget för mig. Jag förtjänar dem tydligen inte. Inte oftare än högst en gång var sjätte vecka eller så. Undrar just varför han som fortfarande sover där uppe får dem i stort sett varje helg både lördag och söndag vad jag än säger och gör? Vilken hemsk fru jag är va, som tänker såna tankar? Jo, jag vet. Jättehemsk! jag skyller på graviditetshormoner. Jag har hört att man kan bli extra elak av dem, och faktiskt tycka att man är värd en sovmorgon någon gång då och då. Jag slår vad om att alla andra fruar i hela världen tänker precis tvärt om, att det är en självklarhet att deras män får sova ut varendaste helgmorgon. Trots att de är gravida och kanske varit uppe med ett barn som fått raseriutbrott mtt i natten när han vaknat på golvet. Eller? Morr!

4 kommentarer:

Anonym sa...

En KRAM! Det hjälper föga jag vet.. Klart att du har att kräva sovmorgon iaf varannan helg! Snart kommer du gå hemma, då får han lov att passa upp på dig!
Annars så kommer jag och biter honom i örat!! ;)

Kamilla sa...

Grrrr du får sparka honom ur sängen *ler*
Skickar också en varm kram och hoppas att du får sova imorgon :D
helt underbart kort du har gjort!!

Mirameja sa...

Usch, vet hur du har det. Jag har också kört nattpass i natt och tidig morgon, men har paxat att få sovmorgon i morgon, vi får väl se hur det blir. Har dock blivit lite bättre sista halvåret,så ofta som jag har fått sovmorgon sista månaderna har jag slagit rekord sedan vi träffades.
Och du är inte hemsk, bara alldeles normal! Och trött.. Du behöver ju få sova, om någon gång i livet så nu, när du behöver ladda energi. Ta hand om dig, stor Kram!

Anonym sa...

Känner igen det där med sovmorgon...Lyckligtvis är maken rätt lättväckt, så jag har märkt att låtsas jag sova så går han rätt snart upp och tar hand om det som behöver göras...hehe. Så lyckas jag fixa sovmorgon.