Pysselsugen

Regnet öser ner utanför och jag är sååå himla sugen på att sätta igång något trevligt pyssel, men jag är ensam med monstren och den lilla vaknar nog när som helst. Han har förresten varit hos tandläkaren för första gången idag. Vi fick höra att tänderna var fina, men Janne fick gå ut med barnen så att hon fick prata med mig lugn och ro efter tandtitten. Tänka sig. Helt okända människor märker att mina barn är lite för vilda för att saker ska fungera. Speciellt den äldsta tyckte hon var vild.

Han som är såå lugn och fin och väluppfostrad....

Jag vill helst av allt sticka till stan nu, ensam och handla lite för mina presentkort som jag fick i födelsedagspresent. Jag är sugen på att köpa bikini nu, och defintivt supersugen på att köpa scrapgrejor på pappersvinden. Men, vågar man det med alla regnskurar.

Här om dan kom en jätteskur precis när jag hämtat ut ett paket med papper från papprika. Jag fick slänga alla inhandlade saker löst i korgen under vagnen och använda ica-kassen som skydd över kartongen. Och det gick ganska bra. Kartongen blev lite blöt, men alla fina papper hade klarat sig. Skönt!

Nu är lilla Emil vaken hör jag och det har slutat att regna. Man kanske skulle släppa ut dem i det våta gräset.

Att vara trotsig...

...är han bra på vår Anton. Idag var vi på fyraårskontroll och han gjorde precis allt tvärtom. När han skulle rita kryss gjorde han flygplan, när han skulle gå balansgång fick jag göra det tre gången först och när han skulle kolla synen sa han att alla figurer var bollar. Så nu vet vi inte om han är halvblind eller bara envis. Det blir ny synkoll i höst. Bvc-sköterska plockade fram Trotsboken och sa att den kanske kunde vara något för oss. Det är bara det att vi har haft Trotsboken i ett år nu, och Nannyboken. Anton har varit i trotsåldern konstant sen ett och ett halvt ungefär. Nyss kissade han på golvet också, bara för att jag skulle ha något att göra, tror jag. Nu håller han på att måla om altanen, med vatten. Kreativ kille, den där!

Annars leker livet. Det är ju sommarlov, och jag njuter för fullt av att äntligen vara ledig.

Helt okej faktiskt...

...att vara 35, och nu har jag ju sommarlov också. Det känns som om livet är rätt skönt just nu. Har jobbat klart ordentligt och varvat ner PÅ jobbet känns det som, så när jag kom hem var jag verkligen av med jobbkänslan på en gång. Glad i hågen ställde jag bilen hemma och gick med vagn för att hämta ungarna. När vi var hos dagmamman öste regnet ner, och det fortsatte det med tills vi var hemma igen. Vi var som tre dränkta leksaksbilar i poolen ungefär, i blöthetsgrad alltså. Min t-shirt och mina jeans gick att vrida ur, så att det blev ungefär 27 liter vatten i pölen på hallgolvet. Varför slutar kläder att vara varma när de är blöta för. Det är dumt, tycker jag.

Monstren fick så klart mersmak för det där med blöta kläder, så när den gamla mamman satt och födelsedagsfikade med svärföräldrarna passade monstren på att ta en simtur i plastpoolen, med kläder, och med blöjor. Och Emils blöja var dessutom inte tom. Vad otroligt mysiga barn kan vara ibland.

Visst har jag snyggt plåster på bilden. Det är Peter Pan. Det finns Dumbo också, som är röda. Såna får man om man försöker gå omkring i höglackat med mina fötter. Gissa om Emil blir avundsjuk på mina plåster. Han vill också ha plåster, så han tar mina plåster. Hela tiden. Han tar allt som han inte ska ta. Busiga Emil.

Idag håller jag en tumme för mamma som ska börja sitt nya jobb i morgon. Jag är säker på att det går jättebra! den andra håller jag nog för systeryster, för att det inte var mögel i nya lägenheten.

Fortfarande ung och fräsch...

.. är jag väl i alla fall idag. Tror jag. Men i morron, jisses och hujedamej. Hur blir det då? Det vågar jag knappt tänka på. 35 bast. Det är ju banne mej halvvägs till 70. Halvvägs till 70! Kommer jag att vakna om några timmar och vara alldeles rynkig och kutryggig, eller är man rätt okej även när man blir 35? Jag vet inte. Om jag lever får jag se. Men jag bävar en aning för vad som väntar i morgon när jag tittar mig i spegeln. Om jag tar mig till spegeln vill säga. Jag kanske har så många krämpor att jag inte ens tar mig fram till spegeln. Nåja, jag lär väl precis som vanligt flyga upp ur sängen någon gång vid sexsnåret när monstrena mina vaknar. Så, tänka på rynkor och krämpor hinner jag nog knappast.

I morgon eftermiddag börjar mitt SOMMARLOV! Yes, yes, yes. Nu snackar vi väsenteligheter. Jag blir ledig i flera veckor. Nice! Men, som sagt, monstren. De är också lediga. Ska fira sommarlov med mig i två månader ungefär. Ensamma kanske. Den där lågavlönade typen som jag lever med lär väl pysa iväg och snickra om dagarna misstänker jag. Om han inte gör slag i saken och tar ut pappaledighet. Men ve och fasa. Då skulle han ju tjäna pengar, och det är ju läskigt, eller?

För övrigt så är krypet på bilden en typ som bor nånstans i min gräsmatta. Jag låg på alla fyra med kameran här på baksidan en dag och uppmanade alla eventuella husdjur till uppställning för plåtning. Det var bara den här som kröp fram och en och annan bladlus. Emil kanske har ätit up alla andra småkryp, för han var dålig på mat idag.