Tjohooo

Vi lever, men jag bloggar inte så mycket nu märker jag. Tiden räcker inte till för allt skoj som man vill göra. Dagarna går i raketfart och jag hinner inte något alls känns det som. går kväll somnade jag nog nästan direkt efter matchen. Man får ju sova de få stunder som erbjuds. För de är inte många. På kvällarna är Joels gärna vaken, och på nätterna blir han hungrig. Han sover rätt bra de flesta nätter, men ajg mår kast av att få sömnen så där sönderhackad. Natten till igår blev det inte en hel timmes sömn på hela natten, utan bara korta stunder. Inatt var däet lite bättre, men huvudvärken hänger kvar, tung och eländig. På mornarna sover Joel jättebra, och det skulle ju jag gärna göra om ajg fick. Men då är det två andra som är vakna och hungriga och behöver sin mamma. Deras pappa skiter i mornarna vad jag än gör. Vi har tjafsat en del om det, och det är bara att inse, att på den punkten har jag inget medhåll alls. Mornarna är mina hur jag än gör. Han kom ner för trappen för tio minuter sen. Och tro mig, jag har försökt. Men det går inte.

om man bortser från den uteblivna sömnen för min egen del så är det mesta rätt brta faktiskt. Joel verkar växa och han trivs allra bäst när han får vara nära någon av oss. Anton och emil är fantastiska storebröder båda två, även om det blir mycket bus emellant när uppmärksamheten varit för länge hos storebror. Jag börjar bli jättesugen påa tt pyssla, men jag har inte chansen att göra det så ofta nu. Har i alla fall lyckat få ihop ett kort och en layout den här veckan.

Är jättesugen på att leta loppisfynd att pyssla med så att de blir ompysslade, men det går inte. Arbetsförmedlingen har klantat till det. Janne har nu varit arbetslös sen 18 april och så klart inte fått någon ersättning än. Inte så konstigt tyckte vi, eftersom man ju hört att det kan ta tid med alfakassan. men det var itne där problemet låg, utan hos arbetsförmedlingen har glömt att berätta för alfakassan att han är arbetslös. Så han är inte ens inne i systemet än. Skoj. Då får vi väl vänta minst ett par månader till på han pengar då. Jag trodde vi skulle kunna unna oss något roligt i sommar i alal fall, när skattepengarna kommer, men de får väl gå till att överleva då. Och till alla miljoner födelsedagar som är i juli. Tur att det inte är några i juni i alla fall att lägga pengar på, mer än ett barnkalas som killarna ska på, och som vi redan köpt present till.

Min mamma mår mycket bättre nu. Hon ligger här i Falun och vi pratar i telefon varje dag. Men vi har inte träffats, eftersom hon har drabbats av MRSA-infektion och ligger isolerad. Jag vet inte hur farligt det är, men Joel är ju så liten, så jag vågar verkligen inte gå in till henne. Men jag har varit där några gånger och lämnat tidningar, bok och godis. Hennes infektioner börjar gå tillbaka, men man blir nog aldrig fri helt frånMRSA. Proppen i armen är inte borta än, men de jobbar på det. I dagarna tränar hon på att stå och gå lite med rullator, men det kommer nog att ta tid. Hon är dock på strålande hunör när jag pratar med henne, tycker om personalen, maten ochblir så tacksam för minsta lilla tidning jag tar dit. Hjärta och hjärna ser bra ut på röntgen, säger hon. vissa dagar låter hon lite trött, men annanrs precis som vanligt. Så skönt att det går åt rätt håll. I förrgår ringde SOS International till mig och ville veta mer om mammas tillstånd, på grund av några rättsförhandlingar med han som gjorde det. Jag sa åt dem att ringa till mamma direkt, och han hade tydligen velat ha kontakt med mamma. Hon sa ifrån att hon aldrig mer ville ha med honom att göra, och det tycker jag känns jättebra. Det är inte värt att ägna kraft åt honom för vår del.

Snygg bild va? Det är sötaste Joel som posserar med sina nya kläder med tillhörande katt. Han har fått kläderna av en kär pysselvän på Svensk scrapbookingforumet, magenta kallas hon där. tack Magenta!

Idag tänker jag gå och rösta. Det gör väl ni med va?