Äkka däj!

Så sa han idag, minstingen mig. Inte så märkvärdigt för er kanske, men vad Emil försökte att säga var älskar dig och det var första gången han försökte att säga det till mig. han sa det när han skull sova idag och han har kramat och pussat på mig nsätan hela dan, så jag tror att han menar det. sånt gör gott i mammahjärtat. Mamma äkkar däj Emil!

Det har varit en oerhört intensiv helg. Fredagen var en sån där dag när jag knappt hann andas på jobbet och sen rullade det på hela dan eftersom det var Antons femårsdag. Han firades rejält och var nog mycket nöjd med sin dag, tror jag. Han har blivit en sån stor kille på slutet. Älskar dig Anton!

Igår hade vi mycket för oss, först var Janne och Anton till tippen med en hel släpkärra med skräp, sen var jag och Janne i Kupolen, utan barn. Två par skor fick jag tag på. Fast jag ville egentligen ha tre. Ja, Janne, jag ville ha ett till par. Du kommer aldrig att förstå det, för du är karl och jättenöjd med ditt enda par, som du fick. Men det är bara så. En kvinna kan aldrig få för många skor eller handväskor (eller scrapsaker). om man får för mycket kläder ber man sin man om att han bygger en jättegarderob. När den är urvuxen ber man honom om ett nytt hus. Älskar dig Janne!

Jag var förresten jätteduktig igår och köpte inte ett enda klädesplagg, fast jag ville. Emil fick en grej i alla fall, som han gillar skarpt. En egen ficklampa. Gissa vem som har ficklat i ett dygn nu?

Idag firade vi Anton igen. Pappa och Solveig och brorsorna mina var här och farmor hade de också med sig. På grund av detta så bakade jag precis hela förmiddagen. Bullar, kakor och tårta. Anton och jag gjorde en blåbärskaka också. Den blev smaskens.

Fy blä tänker jag, när jag inser att det är måndag i morogn. har inte alls någon lust att jobba. Men måste ju. Borde leta efter något annat, men vad kan jag?

Puss å hej på er!